Berättar i Plånboken i P1 om psykologin bakom sparandet

I veckan var jag på kontoret för att ha ett möte med en person vi håller på och rekryterar till Dreams. Det är en person som jag kommer arbeta nära och jag håller tummarna riktigt hårt för att allt ska gå i lås.

Jag passade också på att göra en intervju med Plånboken i P1 som kom till Dreamskontoret för att hälsa på och prata om psykologin bakom sparandet och hur appar kan hjälpa oss med vår privatekonomi. Intervjun går att lyssna på här.

Skärmavbild 2018-10-22 kl. 00.41.13.png

Allt samlat på ett ställe

Efter att ha bloggat på flera olika ställen har jag nu samlat allt material på ett ställe. Här. Jag har tidigare inlägg på nordnetbloggen och jag skrivet också ibland på getdreams.com. Men här finns nu alla mina inlägg samlade och jag kommer börja uppdatera mer ofta nu när jag är klar med bokmanuset 'Hjärnkoll på pengarna'. Boken kommer ut i sep och det har varit ett drömjobb att få skriva den! Det känns både naturligt och lite overkligt på samma gång att jag har en bok som kommer ut i höst. Kommer bli kul att få hålla boken i handen snart! Vi håller idagarna på och bestämma bokomslag.

Vi ses!

Elin

Därför är det svårare att spara under sommaren

FOMO står för Fear of Missing Out och betyder att vår drivkraft till att göra saker kommer ur en rädslan för att gå miste om något bra. Och vi befinner oss just nu i högsäsongen för detta - sommaren. Detta gör det svårare för oss att spara pengar.

FOMO leder till att vi gör saker vi egentligen inte ville göra och att vi spenderar pengar vi istället kunde ha sparat. Så låt mig ge ett exempel på hur FOMO kan ta sig uttryck. För detta är bra att ha koll på.

 

Det är fredag. Jag är trött och på väg hem från jobbet. Ända sedan lunch har jag längtat efter att få komma hem. Hem till min soffa. Att få dra av mig jeansen och på mig mjukisbyxorna (döm mig inte). Att få ta av mig bh:n och känna på friheten. Och sen så snabbt som möjligt placera mig i horisontellt läge i soffan.

Men så sms:ar en vän. ”Vi ska ha picknick i parken. Ska du med?”

”Nä, verkligen inte. Jag ska hem till min soffa”, tänker jag.

Först.

Men sen tänker jag. ”Tänk om det blir kul… tänk om det blir... årets picknick?” Och sen håller jag på såhär i några minuter, ibland längre. Väger för och nackdelar mot varandra. Jag vill ju bara hem. Men tänk om…

Ja, tänk om vadå? Tänk om jag missar något. Tänk om detta blir sista kvällen i sommar som kommer vara varm och fin? Tänk om det kommer bli galet kul?

Detta beteende kallas för fear of missing out (FOMO) och betyder att vi gör saker för att vi är rädda för att gå miste om något bra, snarare än för att vi egentligen vill.

Situationerna där FOMO ställer till det för oss är många och det kostar oss pengar. Och just under sommarmånaderna är vi extra känsliga. Sommaren är högsäsongen för att ryckas med i aktiviteter, just på grund av rädslan för att gå miste om något. Man vill ju passa på...

Men det finns även andra tillfällen då FOMO kan ställa till det. Kanske har du planerat att köra en plugghelg inför en tenta som närmar sig med stormsteg. En plugghelg skulle göra gott för oddsen att klara tentan. Men så hör en vän av sig, ”Lisa har fest ikväll, ska du med?”.

-Neä, jag måste plugga.

Varpå din vän - som bara vill dig väl - kanske svarar.

-Det finns omtentor men inga omfester.

Och din lugna plugghelg utvecklar sig istället till en galen festhelg. Och det blir en betydligt dyrare helg än vad du hade tänkt.

FOMO kostar dig onödiga pengar

FOMO leder till att vi gör saker vi egentligen inte vill, och lägger pengar på saker vi egentligen inte tycker är viktiga. Vi följer med vänner ut (ska bara ta en öl). Men sen när det är dags för vännerna att dra vidare hänger vi på till nästa uteställe. Fast vi egentligen inte är så sugna på en utekväll. Men tänk om det blir en helt galen kväll som du kommer minnas för resten av livet?

Och vips så vaknar du upp och det är söndag. Kanske har du fått sällskap av en härlig baksmälla och i fickorna ligger kvitton som en påminnelse över gårdagkvällens historik.

FOMO leder till att vi spenderar onödiga pengar - pengar du skulle kunna lägga på annat. Så nästa gång din vän ringer och försöker tjata med dig på fest, eller något annat du inte vill. Fråga dig om du tycker det är värt pengarna som försvinner från din spardröm.

För det finns saker vi vill göra och så finns det saker vi tror vi vill göra. Och ibland behöver vi fundera på vad som är vad.

Hälsningar
Elin Helander
Twitter: @ElinHelander

Lär dig mer om hur vi fattar beslut

Hej på er! Tack till alla som deltog i undersökningen jag nämnde i ett tidigare Sparpoddenavsnitt, hela 326 st svarade! I senaste avsnittet av Sparpodden berättar jag om resultaten. Men jag sammanfattar de även här.

Undersökningen innehöll frågor om ekonomisk kunskap, matematik och beslutsfattande. Jag passade även på att fråga om ert sparande. Låt oss gå till resultaten och lära oss mer om beslutsfattande!

Över snittet i ekonomisk kunskap

Hela 91% av alla deltagare svarade rätt på alla 3 frågor om ekonomisk kunskap. Grymt! Ni ligger över snittet. Är det för att ni lyssnar på Sparpodden tro? ;) Dessa frågor mäter hur kunnig man är för att ta till sig ekonomisk information och navigera i ett ekonomisk samhälle. Frågorna är framtagna av forskaren AnnaMaria Lusardi och används för att mäta den ekonomiska kunskapsnivån mellan länder.

Länder som ligger bäst till när man mäter (alla länder deltar inte) är Australien, Kanada, Danmark, Finland, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Israel. Sämst till ligger länder i södra Asien.

Men varför matematik då?

Jo, jag lade också till några typiska matematikfrågor man brukar ha med när man kollar den ekonomiska kunskapen för att säkerställa att de som svarar kan grundläggande matematik (vilken man behöver kunna för att svara på frågorna). Och det kunde ni! Men trotts att ni kunde matematiken, så svarade fler fel på ekonomi-frågorna (än mattefrågorna). Detta är också ett typiskt mönster. Att vi presterar aningen sämre när frågorna sätt i en ekonomisk kontext. Särskilt kvinnor tenderar att svara "vet ej" i större utsträckning. Det verkar således att den ekonomiska kontexten har en inverkan på vårt självförtroende att kunna svara på frågorna.

Men trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor.

Vi påverkas av hur alternativen ser ut när vi fattar beslut

Jag ställde sen ett par frågor där jag undersökte hur konsekventa ni var i ert beslutsfattande, och om jag kunde påverka det genom hur frågorna presenteras. Och det kunde jag.

Kom ihåg, det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, utan jag var intresserad av om man var konsekvent i sitt beslutsfattande eller om jag med hjälp av kunskap om hur hjärnan fungerar kan få folk att ändra sig. Kom också ihåg att resultaten är på gruppnivå. Även dessa frågor är tagna från forskare som studerar beteendeekonomi, så jag kan tyvärr inte ta någon cred för deras briljans.

Genom att lägga till ett sämre alternativ till frågor där man fick välja mellan två saker, låt oss säga att du fick välja på ett äpple eller ett päron (som Peter så fint förklarar det i podden), och jag lägger till ett alternativ med ett gammal päron, så väljer fler det alternativ som är bättre än det sämre alternativ jag lagt till. I detta fall bör folk välja Päron. (Älskar att beskriva sånt här i text). Här är ett exempel från undersökningen.

Jag frågar om du vill ha en vecka i Rom med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Eller en vecka i Paris, med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Ungefär hälften borde välja Paris och hälften Rom. Men jag har lagt till ett alternativ i mitten som är en resa till Rom, samma som alternativet ovan, men det inte ingår kaffe till maten. Detta gör att fler väljer Rom-alternativet där kaffe ingår, än Paris-alternativet där också kaffe ingår. Jag testar detta i flera frågor och i en typ av fråga så får jag folk att välja dyrare tidningspremeniuationer genom att lägga till ett "dåligt" alternativ till det dyrare alternativet. Fast jag tidigare i undersökningen ställt samma fråga utan det "sämre" alternativet och då ville de flesta ha det billigare alternativet.

Så trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor. Kunskap skyddar oss inte helt och hållet mot dessa kognitiva genvägar som hjärnan tar när vi tänker. När vi ska ta beslut väger vi för och nackdelar mot varandra. Vill vi ha det si eller så. Men det är omöjligt att ta in all relevant information för alla beslut vi tar. Det är med andra ord omöjligt att tänka på allt. Skulle vi tänka på allt hela tiden hinner vi inte med så mycket annat än att analysera saker fram och tillbaka. Detta har hjärnan löst på ett smidigt sätt med något som Kahneman och Tversky kallar för heuristics. Heuristics betyder genvägar, kognitiva genvägar och går att läsa mer om här. 

I exemplen ovan handlar det om att vi jämför alternativen mot varandra och väljer det som är bäst. Att välja vilket som är bäst mellan Rom och Paris är svårt (och det finns inget objektivt rätt svar). Men när vi lägger in ett tredje alternativ kan vi iaf dra slutsatsen att Rom med kaffe är bättre än Rom utan kaffe, och så väljer vi Rom.

Ekonomisk IQ handlar just om att ha kunskap och förståelse för dessa processer, hur vår hjärna fungerar och påverkas av olika sammanhang. Har vi inte det riskerar vi att handla dyrare varor än vad vi hade tänk. Att ta mer risk an vad vi hade planerat. Och att inte vara konsekventa i våra beslut.

Jag var själv och kollade på bil i helgen och det slutade med att jag kollade på en bil som var dubbelt(!) så dyr än det pris jag hade tänk från början. Lyckligtvis blev det inget köp. Men jäklans vilken fin bil alltså... :) När starka känslor börjar kicka in är det lätt att ryckas med. Jag blev kär i den där bilen och började genast hitta argument för att jag borde köpa den jag blev helt plötsligt väldigt kreativ i hur jag skulle kunna få fram tillräckligt med pengar.

Men låt oss gå tillbaka till undersökningen.

Undersökningen innehöll också andra frågor som testar hur vi tänker om sannolikhet och information. Jag beskriver dessa frågor i detta inlägg.

På frågan om sjukhuset och vilket sjukhus (det större, eller det mindre) som skulle ha flest dagar där de förlöste mer än 60% pojkar svarade endast 45% rätt. Kolla in mitt tidigare inlägg jag länkar till här ovan för att se hela frågan och rätt svar till den. Denna fråga visar på våra svårigheter för att dra slutsatser om data, sannolikhet, varians och information. Ja, jag vet inte hur jag riktigt ska sammanfatta det. Att vår hjärna lurar oss ibland helt enkelt!

En annan fråga handlar om sannolikhet och tärningskast, även denna tas upp i mitt andra blogginlägg och 90% svarade rätt på den! Bra jobbat!

Vi spar mycket men vill spara mer

Så, vad kul att du har läst hela vägen hit. Nu tänkte jag avsluta med att berätta lite om er Sparpodden-lyssnare. Om ni inte redan visste det så är 90% av er män. Jag vill passa på att rekommendera Instagram-kontot Aktietjejerna som ett komplement till de poddar och bloggar ni kanske redan följer för er 10% som inte är män. Fast män kan såklart också följa det. Do it!

Sjuttiotre procent vill spara mer pengar. En god förutsättning för att just spara mer pengar - att viljan finns där.

  • 15% sparar 10% eller mindre av sin disponabla inkomst
  • 50% sparar 10-30% av sin disponabla inkomst
  • 35% sparar 30% eller mer av sin disponabla inkomst

Dela gärna med er hur ni har lagt upp ert sparande i kommentarsfältet nedan för att inspirera andra hur ni gör och tänker kring det. Gör ni en budget i excel? (Det gör jag) Eller sparar ni det som blir över varje månad?

Har du läst hela vägen hit och tycker det här var intressant så tycker jag du ska lyssna på Sparpodden-avsnittet :)

/Elin