Intervju med Malou - Kom igång med sparandet, idag!

Intervju med Malou och Eva Trouin idag om hur du kommer igång med sparandet. Jag berättar varför det är så svårt att spara (fastän vi så gärna vill) och Eva och jag ger tips på hur du kommer igång eller gör det lättare!

Klippet går att se här!

Skärmavbild 2017-10-19 kl. 17.44.20.png

Richard Thaler och hans forskning

Beteendeekonomen Richard Thaler blev igår meddelad att han fick Riksbankens pris i ekonomi till Nobels minne. Näst efter Thaler och hans närmaste är nog jag den som är gladast åt detta! Låt mig förklara varför.

Thalers arbete har lyckas förklara hur vi människor faktiskt beter oss i ekonomiska situationer. Innan han och andra pionjärers arbete inom området fick uppmärksamhet så jobbade ekonomer mest med att ta fram teorier om hur människor optimalt borde bete sig ekonomiskt. Men detta är varken intressant eller relevant. Det viktiga är förstå hur människor faktiskt beter sig. För när vi vet det kan vi förutspå hur folk kommer agera i olika situationer och vi kan också skapa tjänster och möjligheter som får de att ta så bra beslut som möjligt. Men för att kunna göra det, måste vi först förstå människans förutsättningar och egenskaper. Vi måste testa och undersöker hur hon beter sig i verkliga situationer, inte gissa oss till utefter mossiga ekonomiska teorier. 

Vi kan inte skapa en medicin utan att först förstå hur människokroppen fungerar. Vi kan heller inte skapa bra ekonomiska tjänster, utan att först förstå hur människor bete sig ekonomiskt.  Thaler har bland annat kritiserat vårt pensionssystem på grund av att vi saknat förståelse för hur människor faktiskt fungerar.

Det som gör mig glad är att detta ämne äntligen får den uppmärksamhet det förtjänar. Hela mitt arbete, min passion och drivkraft, kommer från att sprida dessa kunskaper, se till att de kommer till nytta, och att även fortsätta se till att vi i Sverige är duktiga på att bedriva forskning inom beteendeekonomi. 

Och det var därför jag skrev min bok Hjärnkoll på pengarna. För att lyfta detta och hjälpa folk förstå sig själva och sin egen privatekonomi bättre.

Thalers forskning i korthet

Thaler med kollegor var pionjärer att visa att:

- Människan har kognitiva begränsningar som gör att vi inte lyckas ta optimala ekonomiska beslut

- Torts detta har vi ofta en övertro på vår förmåga att ta bra beslut

- Vi har svårt att se helheten vilket leder till irrationellt beteende

Det är våra svårigheter med att se helheten av vår ekonomi och våra ekonomiska beslut som gör att vi slår till på flygbiljetter för att par tusenlappar, fastän vi skulle kunna hitta några som är några hundralappar billigare om vi letade lite till, men samtidigt kan avstå från att  köpa en plastkasse i butik för att den kostar 5 kr. Fem kronor känns dyrt och vanligtvis kostar det bara 2 kr, därför avstår vi. Men beslutet att avstå ger för de allra flesta ingen påverkan på deras privatekonomi. Att köpa något för flera tusen är däremot är ett större beslut. Men eftersom summan redan är så stor, så känns det relativa värdet av att kanske hitta biljetter för 200kr mindre, inte så viktigt. Summan känns obetydlig i sammanhanget. 

Detta leder till att vi lättvindigt kan genomföra ett köp där vi betalar några hundra kronor extra för en vara vi vet vi kan få billigare om vi anstränger oss lite, samtidigt som vi vägrar köpa en kasse för 5 kr. Detta beror på en process som kallas för mental accounting, på svenska mental bokföring. Detta fenomen leder till att vi ibland lägger krut på fel saker när vi vill förbättra vår ekonomi. Vi får helt enkelt fel fokus och tappar helhetsbilden.

Det är vår övertro på vår egen förmåga som leder till att vi satsar på nya bolag på börsen och hoppas på att vi över tid ska slå index, istället för att investera i indexfonder, fastän det är det bästa alternativet för de flesta. Det är också det som leder till en överaktivitet på aktiemarknaden, att vi köper och säljer för ofta, fastän forskning visar att vi tjänar på att vara mindre aktiva. 

Jag hoppas få tid till att skriva mer om denna forskning. Jag vill med detta inlägg ge en snabb överblick av området. Jag kan också rekommendera min bok för den som vill lära sig mer om hur den kan använda beteendeekonomi för att ta bättre ekonomiska beslut.

 

Trevlig tisdag!

TV3/Aftonbladet - Jag ger spartips ur min bok Hjärnkoll på pengarna

Gav spartips ur min bok Hjärnkoll på pengarna i TV3 i morse. Sparande handlar om att avstå konsumtion och lägga undan pengarna till ditt framtida jag. Samtidigt är vår hjärna "programmerad" att söka efter snabba belöningar vi kan få här och nu. Därför känns det ofta svårt att spara pengar, för det är att skjuta på belöningen senare.

Klipper går att se här.

1.jpg
2.jpg

Intervju i SvD

I lördagens upplaga av Svenska dagbladet kommer en intervju om min bok publiceras. Men redan idag kan man läsa den online.

"Det är helt enkelt lättare konsumera för sparpengarna om det bara är ”pengar på ett konto” än om det är pengar som du tar från ditt framtida hus eller nästa långresa. Som exempel på betydelsen av drömmar nämner Elin Helander att det är enklare att spara till en resa om man redan har bestämt vart man ska åka, vilket hotell man ska bo på och om man kan föreställa sig hur man ligger där i solstolen med en bra bok i handen."

Skärmavbild 2017-09-22 kl. 12.29.02.png

Veckan då boken släpps!

Denna vecka släpptes min bok Hjärnkoll på pengarna. Det känns riktigt kul att få hålla boken i handen! Det som ytterligare glädjer mig är att hela 45% av första upplaga redan var såld INNAN boken kom ut i onsdags tack vare era förbeställningar. Galet kul!

Bok.jpg

Veckan har varit extra fylld med intervjuer som kommer släppas snart och poddinspelningar. På lördag skriver Svenska dagbladet om min bok!

 

Trevlig torsdag!

 

Den 20 sep släpper jag min bok!

Den 20 september släpps den här pärlan :)

Vart kan jag köpa boken?

Den kommer bland annat säljas på Bokus och Adlibris.

 

Instagram: Elin.Helander

Twitter: ElinHelander

Radiointervju

Idag var jag och träffade Helena von Zweigbergk och spelade in ett avsnitt av Oförnuft och känsla (ett av mina favoritprogram!). Vi pratade om varför vissa är bra på att hantera pengar medan andra är dåliga. Och vad menar vi ens med att vara bra på att hantera pengar? Vi pratade om pengar och skam. Om drömmar och mål och att pengar inte alls är viktigt, utan det vi kan göra för dem. Om hjärnan, belöningar och varför vi så lätt spenderar de där pengarna vi hade tänk spara. Jag hade kunnat vara kvar hela dagen för att prata mer om detta. Avsnittet sänds senare i sommar på P1!

Banker börja prata hjärnan och pengar

Jag är inte ekonom i grunden. Min bakgrund är kognitionsvetenskap och psykologi. Detta gör att jag kan se saker från ett annat perspektiv, tror jag. Jag blev förvånad när jag kom in i finansbranschen över hur insnöad man var på ekonomi (att prata om ekonomiska termer), och hur lite man pratade om själva människan. Alltså hon man ska hjälpa att spara pengar.

Det saknas kunskap inom finansbranschen om hur de man arbetar med fungerar. Att vara privatekonomi och hjälpa folk med deras ekonomi men inte veta hur människor fungerar och fattar beslut blir lite som att vara läkare men inte veta hur människokroppen fungerar. En läkare måsta ha koll på både mediciner och människokroppen, precis som de inom finans måste ha koll på finansiella produkter OCH hur människan tar ekonomiska beslut (beteendeekonomi).

Ekonomiska beslut fattas i hjärnan, därför måste vi förstå hur den fungerar. Hjärnan är ett fascinerande och minst sagt avancerat organ. Men den är inte utvecklad för att hantera pengar. Den är utvecklad för att se till att vi överlever, att vi får i oss tillräckligt med energi, att vi sover tillräckligt och att vi undviker faror. Den är inte designad för att pensionsspara. Pensionsspara handlar om att tänka på och planera för något som händer om 40 år. Vår hjärna är skapt för att lösa problem här och nu. 

Jag såg en annons av Nordea igår på Dagens nyheter där de har börjat skifta fokus från att prata mycket fakta till att börja prata om hjärnan och de känslomässiga aspekterna runt sparande. Det är kul att se att det jag pratar om börja få spridning och att andra plockar upp det i sin kommunikation. 

 

Trevlig tisdag!

Elin

Semester och framtidsfällan

Sommaren närmar sig med stormsteg!

Var femte svensk lånar till sin sommarsemester och en av fyra kommer troligtvis inte spara till en sommarsemester i år visar en undersökning mina kollegor och jag har gjort på Dreams. Svenska dagbladet skriver om den idag. Vi ser också att det är vanligare bland de med lägre inkomster att handla sin semester på kredit. Att handla på kredit är ju nödvändigtvis inte dåligt. Man kan samla poäng till sin fördel och ibland behöver man boka saker i ett tidigt skede.

Men jag tror inte att det är hela sanningen. 

Vår psykologi spelar också roll här. Det finns något som jag kallar för 'Framtidsfällan'. Framtidsfällan betyder att vår hjärna har svårigheter att planera för framtiden. Den överskattar våra framtida förmågor och den underskattar framtida problem. Det betyder att vi tenderar att överskatta vår framtida sparförmåga. Vi tenderar också att underskatta framtida kostnader. 'Det händer så mycket kul nu. I höst kommer jag bara ta det lugnt och då kommer jag kunna spara mer pengar'. 

Försök hitta en balans där du tar beslut som är bra för dig här och nu, men som också är bra för ditt framtida jag. Det man kan göra när vi har dessa tankar är att påminna sig själv om Framtidsfällan. När hösten kommer dyker nya roliga saker upp vi vill lägga pengar på. Ge ditt framtida jag schyssta förutsättningen. Detta uppnås enkelt genom många bäckar små, ett litet sparande som rullar på hela tiden.

Nu när sommaren börjar närma sig kan det kännas orimligt att tänka på vintern. Men att ägna en liten tanke åt vad du kanske vill göra i vinter och sätt upp ett sparande till det nu, är att kratta för ditt framtida jag. Tänk vad glad du kommer bli när du planerar en vinterresa någonstans och redan har pengarna där på kontot. 

Det är idag 213 dagar kvar till julafton. Lägger vi undan 25 kr om dagen fram tills dess har vi fått ihop 5325 lagom till jul. Nice juh! Jag har därför startat en ny dröm idag för detta i Dreams. Drömmen är öppen och häng gärna på och spara tillsammans med mig! Pengarna du sparar ligger säkert på ditt konto och du kan bara ta ut dina egna pengar. Men vi kan följa varandras sparresa tillsammans :).

Gå med i drömmen här.
 


/Elin
 

Allt samlat på ett ställe

Efter att ha bloggat på flera olika ställen har jag nu samlat allt material på ett ställe. Här. Jag har tidigare inlägg på nordnetbloggen och jag skrivet också ibland på getdreams.com. Men här finns nu alla mina inlägg samlade och jag kommer börja uppdatera mer ofta nu när jag är klar med bokmanuset 'Hjärnkoll på pengarna'. Boken kommer ut i sep och det har varit ett drömjobb att få skriva den! Det känns både naturligt och lite overkligt på samma gång att jag har en bok som kommer ut i höst. Kommer bli kul att få hålla boken i handen snart! Vi håller idagarna på och bestämma bokomslag.

Vi ses!

Elin

DI-bank event

Idag gästade jag en paneldebatt på Dagens Industris bank-event på Grand. Diskussionen handlade om digitalisering och framtidens kundrelationer. Dreams är ett av få företag i Sverige som har en CXO (Chief Experience Officer), alltså en person som ansvarar för upplevelsen. Detta kommer vi se mer av i framtiden och detta kommer bli allt viktigare.

För att skapa bra upplevelser för kunden måste vi först och främst förstå henne - vad är hennes drivkrafter och hur ser hennes beteenden ut. Lättare sagt än gjort. 

Föreläsning i Västerås

I dag var jag i Västerås och föreläste på BUS-dagarna, en konferens som anordnas för Sveriges alla budget- och skuldrådgivare. Dagen inleddes med en föreläsning av finansmarknadsminister Per Bolund som berättade om Regeringens arbete för att främja en balanserad och hälsosam privatekonomi. Som exempel på vad som händer i branschen angav han nya digitala tjänster som gör det enkelt och kul att spara. 

På eftermiddagen var det min tur att föreläsa om sparpsykologi. Varför vi har så svårt att ta bra ekonomiska beslut (fast vi så gärna vill) och vad man kan göra för att "nudga" sig själv till att ta mer hälsosamma privatekonomiska beslut. Allt handlar om att förstå hur vår hjärna fungerar och vad vi kan göra för att samarbeta med dem. Ofta är det den som sätter käppar i hjulen och får oss att agera impulsivt och tänka kortsiktigt istället för vad som blir bra på lång sikt

Pengar påverkar vår hjärna

Jag har tidigare här på bloggen skrivit om att hur vår hjärna fungerar påverkar hur vi hanterar pengar. Jag har t.ex. beskrivit olika tankefällor som vi alla faller i då och då och hur det påverkar på ekonomi.

Men det finns en till tvist på ämnet. Nämligen att pengar påverkar också vår hjärna på olika sätt. I morgon kommer jag berätta mer om detta i Plånboken i P1 som sänds kl 10.20, men jag ger ett litet smakprov till er som läser bloggen redan nu.

Pengar påverkar oss faktiskt på flera sätt och jag kommer återkomma till detta ämne igen i bloggen. Det jag kommer ta upp idag är hur pengastress påverkas oss.

Att lida av pengastress betyder att du känner dig stressad över din ekonomi. Det behöver inte betyda att du har lite pengar. Utan du kan även drabbas av det om du har pengar, men de räcker inte till den livsstil du lever för tillfället. Och forskning visar att pengastress påverka hjärnans funktioner.

Låt mig förklara hur.

Vår hjärna har en begränsad kapacitet till att klara av att hantera saker och uppgifter vi står inför att lösa i vår vardag. Vi kan inte göra eller tänka på hur mycket som helst samtidigt, eller hur länge som helst. Hjärnan behöver vila emellanåt och den har vissa begränsningar. Kanske har du själv erfaret detta när du kör bil och letar parkeringsplats och ska hålla igång ett samtal samtidigt. Det går inte så bra. Och ibland när vi letar parkering, eller håller på att fickparkera kan vi till och med känna att vi behöver skruva ned volymen på radion lite - hjärnan måste ha sin lugn och ro och fokusera så vi inte backar in i bilen bakom :).

Detta kallas i forskarvärlden för cognitive load, eller kognitiv belastning. Det forskare ser är att pengastress blir en kognitiv belastning som påverkar andra av hjärnans funktioner som är viktiga för att hålla fokus och att lösa problem. Så precis som att hålla igång en konversation medan du fickparkerar är en belastning som gör det svårt för dig att lösa uppgiften, är pengastress en kognitiv belastning som tar energi från hjärnan. Det gör den trött och gör det blir svårt för hjärnan att fokusera på annat som behöver lösas.

Att inte ha tillräckligt med pengar betyder att du hela tiden behöver tänka på vad du gör och vilka val du tar. Och att behöva tänka på pengar hela tiden tar kraft från hjärnan, kraft den annars skulle kunna lägga på annat - den får liksom aldrig vila.

Om det vill sig riktigt illa kan pengastress leda till andra negativa konsekvenser som depression. I somras skrev jag en debattartikel i Aftonbladet på ämnet som fick mycket uppmärksamhet.

Jag vet att många som läser den här bloggen förmodligen har bra koll på sin ekonomi. Men även för oss som kanske sparar aktivt i aktier och gör budget inför en månad, så kan det vara värt att tänka på hur kraftfullt pengar är, så kraftfullt att det till och med kan påverka vår hälsa.

/Elin

 

Därför är det svårare att spara under sommaren

FOMO står för Fear of Missing Out och betyder att vår drivkraft till att göra saker kommer ur en rädslan för att gå miste om något bra. Och vi befinner oss just nu i högsäsongen för detta - sommaren. Detta gör det svårare för oss att spara pengar.

FOMO leder till att vi gör saker vi egentligen inte ville göra och att vi spenderar pengar vi istället kunde ha sparat. Så låt mig ge ett exempel på hur FOMO kan ta sig uttryck. För detta är bra att ha koll på.

 

Det är fredag. Jag är trött och på väg hem från jobbet. Ända sedan lunch har jag längtat efter att få komma hem. Hem till min soffa. Att få dra av mig jeansen och på mig mjukisbyxorna (döm mig inte). Att få ta av mig bh:n och känna på friheten. Och sen så snabbt som möjligt placera mig i horisontellt läge i soffan.

Men så sms:ar en vän. ”Vi ska ha picknick i parken. Ska du med?”

”Nä, verkligen inte. Jag ska hem till min soffa”, tänker jag.

Först.

Men sen tänker jag. ”Tänk om det blir kul… tänk om det blir... årets picknick?” Och sen håller jag på såhär i några minuter, ibland längre. Väger för och nackdelar mot varandra. Jag vill ju bara hem. Men tänk om…

Ja, tänk om vadå? Tänk om jag missar något. Tänk om detta blir sista kvällen i sommar som kommer vara varm och fin? Tänk om det kommer bli galet kul?

Detta beteende kallas för fear of missing out (FOMO) och betyder att vi gör saker för att vi är rädda för att gå miste om något bra, snarare än för att vi egentligen vill.

Situationerna där FOMO ställer till det för oss är många och det kostar oss pengar. Och just under sommarmånaderna är vi extra känsliga. Sommaren är högsäsongen för att ryckas med i aktiviteter, just på grund av rädslan för att gå miste om något. Man vill ju passa på...

Men det finns även andra tillfällen då FOMO kan ställa till det. Kanske har du planerat att köra en plugghelg inför en tenta som närmar sig med stormsteg. En plugghelg skulle göra gott för oddsen att klara tentan. Men så hör en vän av sig, ”Lisa har fest ikväll, ska du med?”.

-Neä, jag måste plugga.

Varpå din vän - som bara vill dig väl - kanske svarar.

-Det finns omtentor men inga omfester.

Och din lugna plugghelg utvecklar sig istället till en galen festhelg. Och det blir en betydligt dyrare helg än vad du hade tänkt.

FOMO kostar dig onödiga pengar

FOMO leder till att vi gör saker vi egentligen inte vill, och lägger pengar på saker vi egentligen inte tycker är viktiga. Vi följer med vänner ut (ska bara ta en öl). Men sen när det är dags för vännerna att dra vidare hänger vi på till nästa uteställe. Fast vi egentligen inte är så sugna på en utekväll. Men tänk om det blir en helt galen kväll som du kommer minnas för resten av livet?

Och vips så vaknar du upp och det är söndag. Kanske har du fått sällskap av en härlig baksmälla och i fickorna ligger kvitton som en påminnelse över gårdagkvällens historik.

FOMO leder till att vi spenderar onödiga pengar - pengar du skulle kunna lägga på annat. Så nästa gång din vän ringer och försöker tjata med dig på fest, eller något annat du inte vill. Fråga dig om du tycker det är värt pengarna som försvinner från din spardröm.

För det finns saker vi vill göra och så finns det saker vi tror vi vill göra. Och ibland behöver vi fundera på vad som är vad.

Hälsningar
Elin Helander
Twitter: @ElinHelander

Lär dig mer om hur vi fattar beslut

Hej på er! Tack till alla som deltog i undersökningen jag nämnde i ett tidigare Sparpoddenavsnitt, hela 326 st svarade! I senaste avsnittet av Sparpodden berättar jag om resultaten. Men jag sammanfattar de även här.

Undersökningen innehöll frågor om ekonomisk kunskap, matematik och beslutsfattande. Jag passade även på att fråga om ert sparande. Låt oss gå till resultaten och lära oss mer om beslutsfattande!

Över snittet i ekonomisk kunskap

Hela 91% av alla deltagare svarade rätt på alla 3 frågor om ekonomisk kunskap. Grymt! Ni ligger över snittet. Är det för att ni lyssnar på Sparpodden tro? ;) Dessa frågor mäter hur kunnig man är för att ta till sig ekonomisk information och navigera i ett ekonomisk samhälle. Frågorna är framtagna av forskaren AnnaMaria Lusardi och används för att mäta den ekonomiska kunskapsnivån mellan länder.

Länder som ligger bäst till när man mäter (alla länder deltar inte) är Australien, Kanada, Danmark, Finland, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Israel. Sämst till ligger länder i södra Asien.

Men varför matematik då?

Jo, jag lade också till några typiska matematikfrågor man brukar ha med när man kollar den ekonomiska kunskapen för att säkerställa att de som svarar kan grundläggande matematik (vilken man behöver kunna för att svara på frågorna). Och det kunde ni! Men trotts att ni kunde matematiken, så svarade fler fel på ekonomi-frågorna (än mattefrågorna). Detta är också ett typiskt mönster. Att vi presterar aningen sämre när frågorna sätt i en ekonomisk kontext. Särskilt kvinnor tenderar att svara "vet ej" i större utsträckning. Det verkar således att den ekonomiska kontexten har en inverkan på vårt självförtroende att kunna svara på frågorna.

Men trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor.

Vi påverkas av hur alternativen ser ut när vi fattar beslut

Jag ställde sen ett par frågor där jag undersökte hur konsekventa ni var i ert beslutsfattande, och om jag kunde påverka det genom hur frågorna presenteras. Och det kunde jag.

Kom ihåg, det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, utan jag var intresserad av om man var konsekvent i sitt beslutsfattande eller om jag med hjälp av kunskap om hur hjärnan fungerar kan få folk att ändra sig. Kom också ihåg att resultaten är på gruppnivå. Även dessa frågor är tagna från forskare som studerar beteendeekonomi, så jag kan tyvärr inte ta någon cred för deras briljans.

Genom att lägga till ett sämre alternativ till frågor där man fick välja mellan två saker, låt oss säga att du fick välja på ett äpple eller ett päron (som Peter så fint förklarar det i podden), och jag lägger till ett alternativ med ett gammal päron, så väljer fler det alternativ som är bättre än det sämre alternativ jag lagt till. I detta fall bör folk välja Päron. (Älskar att beskriva sånt här i text). Här är ett exempel från undersökningen.

Jag frågar om du vill ha en vecka i Rom med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Eller en vecka i Paris, med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Ungefär hälften borde välja Paris och hälften Rom. Men jag har lagt till ett alternativ i mitten som är en resa till Rom, samma som alternativet ovan, men det inte ingår kaffe till maten. Detta gör att fler väljer Rom-alternativet där kaffe ingår, än Paris-alternativet där också kaffe ingår. Jag testar detta i flera frågor och i en typ av fråga så får jag folk att välja dyrare tidningspremeniuationer genom att lägga till ett "dåligt" alternativ till det dyrare alternativet. Fast jag tidigare i undersökningen ställt samma fråga utan det "sämre" alternativet och då ville de flesta ha det billigare alternativet.

Så trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor. Kunskap skyddar oss inte helt och hållet mot dessa kognitiva genvägar som hjärnan tar när vi tänker. När vi ska ta beslut väger vi för och nackdelar mot varandra. Vill vi ha det si eller så. Men det är omöjligt att ta in all relevant information för alla beslut vi tar. Det är med andra ord omöjligt att tänka på allt. Skulle vi tänka på allt hela tiden hinner vi inte med så mycket annat än att analysera saker fram och tillbaka. Detta har hjärnan löst på ett smidigt sätt med något som Kahneman och Tversky kallar för heuristics. Heuristics betyder genvägar, kognitiva genvägar och går att läsa mer om här. 

I exemplen ovan handlar det om att vi jämför alternativen mot varandra och väljer det som är bäst. Att välja vilket som är bäst mellan Rom och Paris är svårt (och det finns inget objektivt rätt svar). Men när vi lägger in ett tredje alternativ kan vi iaf dra slutsatsen att Rom med kaffe är bättre än Rom utan kaffe, och så väljer vi Rom.

Ekonomisk IQ handlar just om att ha kunskap och förståelse för dessa processer, hur vår hjärna fungerar och påverkas av olika sammanhang. Har vi inte det riskerar vi att handla dyrare varor än vad vi hade tänk. Att ta mer risk an vad vi hade planerat. Och att inte vara konsekventa i våra beslut.

Jag var själv och kollade på bil i helgen och det slutade med att jag kollade på en bil som var dubbelt(!) så dyr än det pris jag hade tänk från början. Lyckligtvis blev det inget köp. Men jäklans vilken fin bil alltså... :) När starka känslor börjar kicka in är det lätt att ryckas med. Jag blev kär i den där bilen och började genast hitta argument för att jag borde köpa den jag blev helt plötsligt väldigt kreativ i hur jag skulle kunna få fram tillräckligt med pengar.

Men låt oss gå tillbaka till undersökningen.

Undersökningen innehöll också andra frågor som testar hur vi tänker om sannolikhet och information. Jag beskriver dessa frågor i detta inlägg.

På frågan om sjukhuset och vilket sjukhus (det större, eller det mindre) som skulle ha flest dagar där de förlöste mer än 60% pojkar svarade endast 45% rätt. Kolla in mitt tidigare inlägg jag länkar till här ovan för att se hela frågan och rätt svar till den. Denna fråga visar på våra svårigheter för att dra slutsatser om data, sannolikhet, varians och information. Ja, jag vet inte hur jag riktigt ska sammanfatta det. Att vår hjärna lurar oss ibland helt enkelt!

En annan fråga handlar om sannolikhet och tärningskast, även denna tas upp i mitt andra blogginlägg och 90% svarade rätt på den! Bra jobbat!

Vi spar mycket men vill spara mer

Så, vad kul att du har läst hela vägen hit. Nu tänkte jag avsluta med att berätta lite om er Sparpodden-lyssnare. Om ni inte redan visste det så är 90% av er män. Jag vill passa på att rekommendera Instagram-kontot Aktietjejerna som ett komplement till de poddar och bloggar ni kanske redan följer för er 10% som inte är män. Fast män kan såklart också följa det. Do it!

Sjuttiotre procent vill spara mer pengar. En god förutsättning för att just spara mer pengar - att viljan finns där.

  • 15% sparar 10% eller mindre av sin disponabla inkomst
  • 50% sparar 10-30% av sin disponabla inkomst
  • 35% sparar 30% eller mer av sin disponabla inkomst

Dela gärna med er hur ni har lagt upp ert sparande i kommentarsfältet nedan för att inspirera andra hur ni gör och tänker kring det. Gör ni en budget i excel? (Det gör jag) Eller sparar ni det som blir över varje månad?

Har du läst hela vägen hit och tycker det här var intressant så tycker jag du ska lyssna på Sparpodden-avsnittet :)

/Elin

 

Tankefällan som kostar dig pengar

Roseguldets reflektion känns välgörande för ögonen och urtavlan är något bland det snyggaste jag sett. ”Jag vill ju så gärna ha den, men har jag råd med den här månadens budget?”, tänker jag medan jag tar av klockan från handleden.

Jag vet innerst inne att jag verkligen inte behöver en klocka till. Och att detta är självaste definitionen på spontanköp. Fel enligt bokens alla regler. Men sen kommer ”killer”-argumentet. Och jag tänker för mig själv ”du lever bara en gång Elin”.

Minuter senare står jag med en påse i handen, knölar ner ett kvitto i fickan och hoppas att jag aldrig ska behöva se beloppet på det igen.

Vi har alla våra svagheter när det kommer till att spara (och shoppa). Vissa saker har vi helt enkelt svårt att säga nej till. För vissa är det kanske skor, för andra teknikprylar eller att gå ut och dricka öl med kompisarna (som ofta resulterar i 4 öl fler än först planerat).

Men när vi spontanköper saker vi är lite svaga för är vi fullt medvetna om vad som händer (en medvetenhet som brukar korrelera negativt med mängden öl dock). Jag vet exakt hur mycket pengar jag har spenderat på mitt inköp, eller snarare förlorat beroende på hur man ser det.

Men sen finns det där andra. Beslut och beteende som också påverkar vår ekonomi, men som vi inte är medvetna om. Och det är just det jag tänkte skriva om idag.

I förra inlägget beskrev jag varför tankefällor uppstår. Det är när vår hjärna vilseleder oss till ett irrationellt och icke-konsekvent tänkande – helt utan att vi märker det. Detta kostar oss pengar. Men eftersom vi ofta inte är medvetna om det märker vi inte av när det händer.

Jag har tidigare skrivit om andra tankefällor såsom förankringsfällan samt Availability Heuristics och Misconception of Randomness. Men jag kommer i detta inlägg lägga all fokusera på djävulen själv när det kommer till tankefällor – loss aversion.

Låt oss ta en närmare titt på vad den innebär och hur den kostar dig pengar. Och framför allt, vad du kan göra för att undkomma den.

Eftersom detta är så viktigt ringde jag även upp Ulf Egestrand. Ni minns väl honom? Snubben som har gjort sådana smarta val i livet att han i dag är ekonomisk fri. Jag bad honom dela med sig av sina bästa tips på hur du undkommer loss-aversion-fällan.

Vad är Loss Aversion

Låt oss ponera att jag erbjuder dig följande förslag. Vi singlar slant. Och om du får klave vinner du 100kr. Men om du får krona förlorar du 100kr. Vad säger du?

Inte?

Men om jag erbjuder dig 1000kr i vinst? Men om du får krona förlorar du såklart samma summa, 1000kr.

Fortfarande ingen bra deal?

De flesta personer är faktiskt inte villiga att anta erbjudandet ovan. Vår rädsla för att förlora pengar är större än glädjen att vinna pengar. Faktum är att vi måste upp i ett ratio av 1:3 för att folk ska börja tycka att det är värt chansningen

Detta är alltså ”loss aversion”, på svenska översatt till förlusträdsla.

Vi vill med andra ord undvika att förlora pengar. Att undvika att förlora pengar är ju såklart en bra sak. Men i vissa situationer så ställer rädslan till det för oss. Den kan till och med leda till att vi förlorar pengar. Låt mig ge några exempel.

Därför kostar Loss Aversion dig pengar

  • Att handla aktier medför en risk att förlora pengarna du har satsat. Förhoppningsvis har du valt ut bra aktier och det blir tvärtom. Men risken att du förlorar pengarna finns ju där. Och detta gör att vissa för allt i världen inte vill beblanda sig med aktier. Nej, sparkonton känns tryggare.
  • Eftersom möjligheten till vinst måste vara större än risken för förlust resulterar det att vi går in försent på aktiemarknaden. Först när alla tecken har pekat uppåt ett tag vågar vi oss in.
  • Vi behåller dåliga aktier för länge för vi drar oss för att sälja med förlust. Ajabaja. (Sitter själv i en sådan sits just nu.)

Såhär undviker du Loss Aversion

Jag ringer upp Ulf på Skype. Varje gång vi pratar överraskas jag av hans glada och spralliga röst. Jag minns första gången vi pratade att jag tänkte, "en finansdirektör, som låter sådär sprallig?". Kanske hade jag fördomsfullt väntat mig en mörk och lugn, nästan lite tråkig, stämma.

Som ofta när vi talar blir samtalen långa och diverse ämnen mellan himmel och jord diskuteras. Ulf bor i dag i Istanbul och vi glider in på ämnen som jämställdhet och arkitektur i Istanbul. Efter drygt en halvtimma kommer jag på mig, och för in ämnet på det jag ringde för att prata om.

Jag kallar in pengar-proffset Ulf för att jag tänker att han måste ju ha massa erfarenhet av loss aversion då han har arbetat med trading. Jag berättar att jag skriver på ett inlägg och att jag tänker ägna hela inlägget till just denna fälla för den är så viktig.

Jag börjar med att fråga om det pratas om loss aversion på företag som arbetar med trading.

- Ja, detta är så viktigt att företag har policy om sånt här. Och vi använder oss alltid av stop-loss, eller stopp-kloss som vi brukade säga.

Han fortsätter att berätta om en kille som heter Nick Leeson. Han jobbade som trader för en bank och lyckades med konsten att få hela banken att gå omkull. Just på grund av hans rädsla för att ta en förlust.

Nick vägrade att acceptera en förlust han hade gjort med företagets pengar. I stället gömde han undan förlusten på ett hemligt konto. Han började sedan spekulera ännu mer för att vinna tillbaka pengarna. Det hela gick så till överstyr att han senare flydde landet och den anrika Barings Bank i Storbritannien gick i konkurs. Nick greps till slut i Tyskland.

Nick skrev senare boken Rouge Trader där han beskriver sin version av händelsen, vilken det även har gjorts en film på. Tänk vad lite loss-aversion kan ställa till det.

- Nu ska alltid flera personer på ett företag känna till vad som händer för att undvika att just sådant här händer. Alla köp redovisas vid dagens slut. En privatperson kan tänka precis likadant som ett företag. Ha ett mentalt pris på hur mycket en investering kan gå ner innan det är dags att sälja. Och framför allt, meddela detta till din partner eller vän - Fler ska veta om det. Annars är det lätt att flytta den där mentala gränsen allt eftersom värdet sjunker. Och till slut sitter du med en jättestor förlust. Ta hellre flera småförluster än en väldigt stor förlust. Det räcker med en förlust som är för stor för att du skall knäckas helt.

Du förlorar inte bara pengar

Jag vet att Ulf själv har drabbats av loss-aversion. På 90-talet förlorade han 90% av sina besparingar. Han tog position (Ulf berättar om det i boken The HenHouse) och använde sig inte av stop loss. Han hade heller inte satt upp en mental gräns för hur mycket positionen fick gå ner innan han skulle sälja. Det som inte fick hända inträffade och 90% av alla besparingar försvann på ett par dagar.

- Det är inte bara pengarna som är borta. Utan också självförtroendet. Jag kunde inte handla privat på 5 år. Jag orkade inte.

- Hur hanterade du allt detta?

- Jag talade bara om det för min fru och mina föräldrar. Först efter 10 år berättade jag det också för några andra. Självförtroendet var som bortblåst.

- Så du menar att loss aversion först ledde till att du förlorade en massa pengar. Och sen att förlora en massa pengar, eller snarare en dålig investering, gjorde att du förlorade självförtroendet?

- Ja visst, det går inte att ta fram gammalt självförtroende. Du är inte bättre än din senaste investering.

- Så om jag ska sammanfatta det hela så ledde loss-aversion inte bara till att du förlorade pengar. Du förlorade även tid, att du inte orkade investera något på 5 år efter det, och du fick en mental känga vilket gjorde att du tappade självförtroendet?

- Precis, du påverkas mentalt, pengamässigt, och du förlorar tid. Och tiden är ju just en investerares vän.

- Men du nådde till slut ditt mål att bli ekonomisk fri, trots allt detta?

-Ja, mitt mål blev fördröjd några år. Men jag lyckades ändå!

När jag hör Ulf berätta sin historia blir jag att tänka på något som inom forskning kallas för "Grit".

"Grit" är ett personlighetsdrag och en person med mycket "grit" är bra på att fortsätta mot sitt mål, trotts att hen stöter på motgångar.

Det är inte ovanligt att folk skyr motgång och ger upp när de väl stöter på en. "Kanske var detta inget för mig", är lätt att tänka.

Ulf gör motsatsen. Han fortsatte mot sitt mål trots motgångar. Visst påverkade denna händelse honom på flera plan. Men han gav inte upp. Detta är ett typiskt beteende hos framgångsrika personer.

Jag tänker att kanske är det dags att ta den där lilla förlusten och sälja mina aktier som jag så länge väntat på ska gå upp till inköpspris igen. Våga ta en liten förlust.

Under vårt samtal har solen sakta gått ned i Istanbul. Det är nu mörkt i rummet Ulf sitter i och det enda jag ser är hans blonda hår och ansikte som lyses upp av datorskärmen. Våra magar börjar kurra efter middag. Men innan vi avslutar ber jag Ulf sammanfatta 3 tips som kan rädda oss från Loss Aversion.

 Ulf tipsar:

  • Företag har policy för sånt här. Ha det du också. Sätt en mental gräns för hur mycket ett köp får gå back innan du behöver sälja
  • Kommunicera denna gräns till någon i din omgivning, t.ex. din partner. Någon annan ska veta om den och fråga hur det går. Då kommer du känna dig dum om gränsen är nådd och du fortfarande inte har sålt.
  • Om du läser om alla gubbar som blivit riktigt rika på sina investeringar och skrivit böcker om det så har de en sak gemensamt. Minimera dina förluster - Det är inte de stora vinsterna som gör dig rik utan de små förlusterna.

Hälsningar

Elin Helander

Twitter @ElinHelander

PS. Vill du veta mer om Grit kan jag rekommendera boken Mindset: Du blir vad du tänker. I den sammanfattar forskaren Carol Dweck på ett populärvetenskapligt sätt sin och andras forskning i ämnet.

Ibland snubblar vi när vi tänker - varför drabbas vi av tankefällor och hur påverkar de din ekonomi?

Har det hänt att du snubblar när du tänker? Att du trillat dit i en tankefälla? Förmodligen. Men du märkte nog inte av det. I detta inlägg beskriver jag varför tankefällor uppstår och ger exempel på hur de påverkar din ekonomi.

Read More