Lär dig mer om hur vi fattar beslut

Hej på er! Tack till alla som deltog i undersökningen jag nämnde i ett tidigare Sparpoddenavsnitt, hela 326 st svarade! I senaste avsnittet av Sparpodden berättar jag om resultaten. Men jag sammanfattar de även här.

Undersökningen innehöll frågor om ekonomisk kunskap, matematik och beslutsfattande. Jag passade även på att fråga om ert sparande. Låt oss gå till resultaten och lära oss mer om beslutsfattande!

Över snittet i ekonomisk kunskap

Hela 91% av alla deltagare svarade rätt på alla 3 frågor om ekonomisk kunskap. Grymt! Ni ligger över snittet. Är det för att ni lyssnar på Sparpodden tro? ;) Dessa frågor mäter hur kunnig man är för att ta till sig ekonomisk information och navigera i ett ekonomisk samhälle. Frågorna är framtagna av forskaren AnnaMaria Lusardi och används för att mäta den ekonomiska kunskapsnivån mellan länder.

Länder som ligger bäst till när man mäter (alla länder deltar inte) är Australien, Kanada, Danmark, Finland, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Israel. Sämst till ligger länder i södra Asien.

Men varför matematik då?

Jo, jag lade också till några typiska matematikfrågor man brukar ha med när man kollar den ekonomiska kunskapen för att säkerställa att de som svarar kan grundläggande matematik (vilken man behöver kunna för att svara på frågorna). Och det kunde ni! Men trotts att ni kunde matematiken, så svarade fler fel på ekonomi-frågorna (än mattefrågorna). Detta är också ett typiskt mönster. Att vi presterar aningen sämre när frågorna sätt i en ekonomisk kontext. Särskilt kvinnor tenderar att svara "vet ej" i större utsträckning. Det verkar således att den ekonomiska kontexten har en inverkan på vårt självförtroende att kunna svara på frågorna.

Men trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor.

Vi påverkas av hur alternativen ser ut när vi fattar beslut

Jag ställde sen ett par frågor där jag undersökte hur konsekventa ni var i ert beslutsfattande, och om jag kunde påverka det genom hur frågorna presenteras. Och det kunde jag.

Kom ihåg, det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, utan jag var intresserad av om man var konsekvent i sitt beslutsfattande eller om jag med hjälp av kunskap om hur hjärnan fungerar kan få folk att ändra sig. Kom också ihåg att resultaten är på gruppnivå. Även dessa frågor är tagna från forskare som studerar beteendeekonomi, så jag kan tyvärr inte ta någon cred för deras briljans.

Genom att lägga till ett sämre alternativ till frågor där man fick välja mellan två saker, låt oss säga att du fick välja på ett äpple eller ett päron (som Peter så fint förklarar det i podden), och jag lägger till ett alternativ med ett gammal päron, så väljer fler det alternativ som är bättre än det sämre alternativ jag lagt till. I detta fall bör folk välja Päron. (Älskar att beskriva sånt här i text). Här är ett exempel från undersökningen.

Jag frågar om du vill ha en vecka i Rom med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Eller en vecka i Paris, med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Ungefär hälften borde välja Paris och hälften Rom. Men jag har lagt till ett alternativ i mitten som är en resa till Rom, samma som alternativet ovan, men det inte ingår kaffe till maten. Detta gör att fler väljer Rom-alternativet där kaffe ingår, än Paris-alternativet där också kaffe ingår. Jag testar detta i flera frågor och i en typ av fråga så får jag folk att välja dyrare tidningspremeniuationer genom att lägga till ett "dåligt" alternativ till det dyrare alternativet. Fast jag tidigare i undersökningen ställt samma fråga utan det "sämre" alternativet och då ville de flesta ha det billigare alternativet.

Så trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor. Kunskap skyddar oss inte helt och hållet mot dessa kognitiva genvägar som hjärnan tar när vi tänker. När vi ska ta beslut väger vi för och nackdelar mot varandra. Vill vi ha det si eller så. Men det är omöjligt att ta in all relevant information för alla beslut vi tar. Det är med andra ord omöjligt att tänka på allt. Skulle vi tänka på allt hela tiden hinner vi inte med så mycket annat än att analysera saker fram och tillbaka. Detta har hjärnan löst på ett smidigt sätt med något som Kahneman och Tversky kallar för heuristics. Heuristics betyder genvägar, kognitiva genvägar och går att läsa mer om här. 

I exemplen ovan handlar det om att vi jämför alternativen mot varandra och väljer det som är bäst. Att välja vilket som är bäst mellan Rom och Paris är svårt (och det finns inget objektivt rätt svar). Men när vi lägger in ett tredje alternativ kan vi iaf dra slutsatsen att Rom med kaffe är bättre än Rom utan kaffe, och så väljer vi Rom.

Ekonomisk IQ handlar just om att ha kunskap och förståelse för dessa processer, hur vår hjärna fungerar och påverkas av olika sammanhang. Har vi inte det riskerar vi att handla dyrare varor än vad vi hade tänk. Att ta mer risk an vad vi hade planerat. Och att inte vara konsekventa i våra beslut.

Jag var själv och kollade på bil i helgen och det slutade med att jag kollade på en bil som var dubbelt(!) så dyr än det pris jag hade tänk från början. Lyckligtvis blev det inget köp. Men jäklans vilken fin bil alltså... :) När starka känslor börjar kicka in är det lätt att ryckas med. Jag blev kär i den där bilen och började genast hitta argument för att jag borde köpa den jag blev helt plötsligt väldigt kreativ i hur jag skulle kunna få fram tillräckligt med pengar.

Men låt oss gå tillbaka till undersökningen.

Undersökningen innehöll också andra frågor som testar hur vi tänker om sannolikhet och information. Jag beskriver dessa frågor i detta inlägg.

På frågan om sjukhuset och vilket sjukhus (det större, eller det mindre) som skulle ha flest dagar där de förlöste mer än 60% pojkar svarade endast 45% rätt. Kolla in mitt tidigare inlägg jag länkar till här ovan för att se hela frågan och rätt svar till den. Denna fråga visar på våra svårigheter för att dra slutsatser om data, sannolikhet, varians och information. Ja, jag vet inte hur jag riktigt ska sammanfatta det. Att vår hjärna lurar oss ibland helt enkelt!

En annan fråga handlar om sannolikhet och tärningskast, även denna tas upp i mitt andra blogginlägg och 90% svarade rätt på den! Bra jobbat!

Vi spar mycket men vill spara mer

Så, vad kul att du har läst hela vägen hit. Nu tänkte jag avsluta med att berätta lite om er Sparpodden-lyssnare. Om ni inte redan visste det så är 90% av er män. Jag vill passa på att rekommendera Instagram-kontot Aktietjejerna som ett komplement till de poddar och bloggar ni kanske redan följer för er 10% som inte är män. Fast män kan såklart också följa det. Do it!

Sjuttiotre procent vill spara mer pengar. En god förutsättning för att just spara mer pengar - att viljan finns där.

  • 15% sparar 10% eller mindre av sin disponabla inkomst
  • 50% sparar 10-30% av sin disponabla inkomst
  • 35% sparar 30% eller mer av sin disponabla inkomst

Dela gärna med er hur ni har lagt upp ert sparande i kommentarsfältet nedan för att inspirera andra hur ni gör och tänker kring det. Gör ni en budget i excel? (Det gör jag) Eller sparar ni det som blir över varje månad?

Har du läst hela vägen hit och tycker det här var intressant så tycker jag du ska lyssna på Sparpodden-avsnittet :)

/Elin

 

Tankefällan som kostar dig pengar

Roseguldets reflektion känns välgörande för ögonen och urtavlan är något bland det snyggaste jag sett. ”Jag vill ju så gärna ha den, men har jag råd med den här månadens budget?”, tänker jag medan jag tar av klockan från handleden.

Jag vet innerst inne att jag verkligen inte behöver en klocka till. Och att detta är självaste definitionen på spontanköp. Fel enligt bokens alla regler. Men sen kommer ”killer”-argumentet. Och jag tänker för mig själv ”du lever bara en gång Elin”.

Minuter senare står jag med en påse i handen, knölar ner ett kvitto i fickan och hoppas att jag aldrig ska behöva se beloppet på det igen.

Vi har alla våra svagheter när det kommer till att spara (och shoppa). Vissa saker har vi helt enkelt svårt att säga nej till. För vissa är det kanske skor, för andra teknikprylar eller att gå ut och dricka öl med kompisarna (som ofta resulterar i 4 öl fler än först planerat).

Men när vi spontanköper saker vi är lite svaga för är vi fullt medvetna om vad som händer (en medvetenhet som brukar korrelera negativt med mängden öl dock). Jag vet exakt hur mycket pengar jag har spenderat på mitt inköp, eller snarare förlorat beroende på hur man ser det.

Men sen finns det där andra. Beslut och beteende som också påverkar vår ekonomi, men som vi inte är medvetna om. Och det är just det jag tänkte skriva om idag.

I förra inlägget beskrev jag varför tankefällor uppstår. Det är när vår hjärna vilseleder oss till ett irrationellt och icke-konsekvent tänkande – helt utan att vi märker det. Detta kostar oss pengar. Men eftersom vi ofta inte är medvetna om det märker vi inte av när det händer.

Jag har tidigare skrivit om andra tankefällor såsom förankringsfällan samt Availability Heuristics och Misconception of Randomness. Men jag kommer i detta inlägg lägga all fokusera på djävulen själv när det kommer till tankefällor – loss aversion.

Låt oss ta en närmare titt på vad den innebär och hur den kostar dig pengar. Och framför allt, vad du kan göra för att undkomma den.

Eftersom detta är så viktigt ringde jag även upp Ulf Egestrand. Ni minns väl honom? Snubben som har gjort sådana smarta val i livet att han i dag är ekonomisk fri. Jag bad honom dela med sig av sina bästa tips på hur du undkommer loss-aversion-fällan.

Vad är Loss Aversion

Låt oss ponera att jag erbjuder dig följande förslag. Vi singlar slant. Och om du får klave vinner du 100kr. Men om du får krona förlorar du 100kr. Vad säger du?

Inte?

Men om jag erbjuder dig 1000kr i vinst? Men om du får krona förlorar du såklart samma summa, 1000kr.

Fortfarande ingen bra deal?

De flesta personer är faktiskt inte villiga att anta erbjudandet ovan. Vår rädsla för att förlora pengar är större än glädjen att vinna pengar. Faktum är att vi måste upp i ett ratio av 1:3 för att folk ska börja tycka att det är värt chansningen

Detta är alltså ”loss aversion”, på svenska översatt till förlusträdsla.

Vi vill med andra ord undvika att förlora pengar. Att undvika att förlora pengar är ju såklart en bra sak. Men i vissa situationer så ställer rädslan till det för oss. Den kan till och med leda till att vi förlorar pengar. Låt mig ge några exempel.

Därför kostar Loss Aversion dig pengar

  • Att handla aktier medför en risk att förlora pengarna du har satsat. Förhoppningsvis har du valt ut bra aktier och det blir tvärtom. Men risken att du förlorar pengarna finns ju där. Och detta gör att vissa för allt i världen inte vill beblanda sig med aktier. Nej, sparkonton känns tryggare.
  • Eftersom möjligheten till vinst måste vara större än risken för förlust resulterar det att vi går in försent på aktiemarknaden. Först när alla tecken har pekat uppåt ett tag vågar vi oss in.
  • Vi behåller dåliga aktier för länge för vi drar oss för att sälja med förlust. Ajabaja. (Sitter själv i en sådan sits just nu.)

Såhär undviker du Loss Aversion

Jag ringer upp Ulf på Skype. Varje gång vi pratar överraskas jag av hans glada och spralliga röst. Jag minns första gången vi pratade att jag tänkte, "en finansdirektör, som låter sådär sprallig?". Kanske hade jag fördomsfullt väntat mig en mörk och lugn, nästan lite tråkig, stämma.

Som ofta när vi talar blir samtalen långa och diverse ämnen mellan himmel och jord diskuteras. Ulf bor i dag i Istanbul och vi glider in på ämnen som jämställdhet och arkitektur i Istanbul. Efter drygt en halvtimma kommer jag på mig, och för in ämnet på det jag ringde för att prata om.

Jag kallar in pengar-proffset Ulf för att jag tänker att han måste ju ha massa erfarenhet av loss aversion då han har arbetat med trading. Jag berättar att jag skriver på ett inlägg och att jag tänker ägna hela inlägget till just denna fälla för den är så viktig.

Jag börjar med att fråga om det pratas om loss aversion på företag som arbetar med trading.

- Ja, detta är så viktigt att företag har policy om sånt här. Och vi använder oss alltid av stop-loss, eller stopp-kloss som vi brukade säga.

Han fortsätter att berätta om en kille som heter Nick Leeson. Han jobbade som trader för en bank och lyckades med konsten att få hela banken att gå omkull. Just på grund av hans rädsla för att ta en förlust.

Nick vägrade att acceptera en förlust han hade gjort med företagets pengar. I stället gömde han undan förlusten på ett hemligt konto. Han började sedan spekulera ännu mer för att vinna tillbaka pengarna. Det hela gick så till överstyr att han senare flydde landet och den anrika Barings Bank i Storbritannien gick i konkurs. Nick greps till slut i Tyskland.

Nick skrev senare boken Rouge Trader där han beskriver sin version av händelsen, vilken det även har gjorts en film på. Tänk vad lite loss-aversion kan ställa till det.

- Nu ska alltid flera personer på ett företag känna till vad som händer för att undvika att just sådant här händer. Alla köp redovisas vid dagens slut. En privatperson kan tänka precis likadant som ett företag. Ha ett mentalt pris på hur mycket en investering kan gå ner innan det är dags att sälja. Och framför allt, meddela detta till din partner eller vän - Fler ska veta om det. Annars är det lätt att flytta den där mentala gränsen allt eftersom värdet sjunker. Och till slut sitter du med en jättestor förlust. Ta hellre flera småförluster än en väldigt stor förlust. Det räcker med en förlust som är för stor för att du skall knäckas helt.

Du förlorar inte bara pengar

Jag vet att Ulf själv har drabbats av loss-aversion. På 90-talet förlorade han 90% av sina besparingar. Han tog position (Ulf berättar om det i boken The HenHouse) och använde sig inte av stop loss. Han hade heller inte satt upp en mental gräns för hur mycket positionen fick gå ner innan han skulle sälja. Det som inte fick hända inträffade och 90% av alla besparingar försvann på ett par dagar.

- Det är inte bara pengarna som är borta. Utan också självförtroendet. Jag kunde inte handla privat på 5 år. Jag orkade inte.

- Hur hanterade du allt detta?

- Jag talade bara om det för min fru och mina föräldrar. Först efter 10 år berättade jag det också för några andra. Självförtroendet var som bortblåst.

- Så du menar att loss aversion först ledde till att du förlorade en massa pengar. Och sen att förlora en massa pengar, eller snarare en dålig investering, gjorde att du förlorade självförtroendet?

- Ja visst, det går inte att ta fram gammalt självförtroende. Du är inte bättre än din senaste investering.

- Så om jag ska sammanfatta det hela så ledde loss-aversion inte bara till att du förlorade pengar. Du förlorade även tid, att du inte orkade investera något på 5 år efter det, och du fick en mental känga vilket gjorde att du tappade självförtroendet?

- Precis, du påverkas mentalt, pengamässigt, och du förlorar tid. Och tiden är ju just en investerares vän.

- Men du nådde till slut ditt mål att bli ekonomisk fri, trots allt detta?

-Ja, mitt mål blev fördröjd några år. Men jag lyckades ändå!

När jag hör Ulf berätta sin historia blir jag att tänka på något som inom forskning kallas för "Grit".

"Grit" är ett personlighetsdrag och en person med mycket "grit" är bra på att fortsätta mot sitt mål, trotts att hen stöter på motgångar.

Det är inte ovanligt att folk skyr motgång och ger upp när de väl stöter på en. "Kanske var detta inget för mig", är lätt att tänka.

Ulf gör motsatsen. Han fortsatte mot sitt mål trots motgångar. Visst påverkade denna händelse honom på flera plan. Men han gav inte upp. Detta är ett typiskt beteende hos framgångsrika personer.

Jag tänker att kanske är det dags att ta den där lilla förlusten och sälja mina aktier som jag så länge väntat på ska gå upp till inköpspris igen. Våga ta en liten förlust.

Under vårt samtal har solen sakta gått ned i Istanbul. Det är nu mörkt i rummet Ulf sitter i och det enda jag ser är hans blonda hår och ansikte som lyses upp av datorskärmen. Våra magar börjar kurra efter middag. Men innan vi avslutar ber jag Ulf sammanfatta 3 tips som kan rädda oss från Loss Aversion.

 Ulf tipsar:

  • Företag har policy för sånt här. Ha det du också. Sätt en mental gräns för hur mycket ett köp får gå back innan du behöver sälja
  • Kommunicera denna gräns till någon i din omgivning, t.ex. din partner. Någon annan ska veta om den och fråga hur det går. Då kommer du känna dig dum om gränsen är nådd och du fortfarande inte har sålt.
  • Om du läser om alla gubbar som blivit riktigt rika på sina investeringar och skrivit böcker om det så har de en sak gemensamt. Minimera dina förluster - Det är inte de stora vinsterna som gör dig rik utan de små förlusterna.

Hälsningar

Elin Helander

Twitter @ElinHelander

PS. Vill du veta mer om Grit kan jag rekommendera boken Mindset: Du blir vad du tänker. I den sammanfattar forskaren Carol Dweck på ett populärvetenskapligt sätt sin och andras forskning i ämnet.

Ibland snubblar vi när vi tänker - varför drabbas vi av tankefällor och hur påverkar de din ekonomi?

Har det hänt att du snubblar när du tänker? Att du trillat dit i en tankefälla? Förmodligen. Men du märkte nog inte av det. I detta inlägg beskriver jag varför tankefällor uppstår och ger exempel på hur de påverkar din ekonomi.

Read More