Richard Thaler och hans forskning

Beteendeekonomen Richard Thaler blev igår meddelad att han fick Riksbankens pris i ekonomi till Nobels minne. Näst efter Thaler och hans närmaste är nog jag den som är gladast åt detta! Låt mig förklara varför.

Thalers arbete har lyckas förklara hur vi människor faktiskt beter oss i ekonomiska situationer. Innan han och andra pionjärers arbete inom området fick uppmärksamhet så jobbade ekonomer mest med att ta fram teorier om hur människor optimalt borde bete sig ekonomiskt. Men detta är varken intressant eller relevant. Det viktiga är förstå hur människor faktiskt beter sig. För när vi vet det kan vi förutspå hur folk kommer agera i olika situationer och vi kan också skapa tjänster och möjligheter som får de att ta så bra beslut som möjligt. Men för att kunna göra det, måste vi först förstå människans förutsättningar och egenskaper. Vi måste testa och undersöker hur hon beter sig i verkliga situationer, inte gissa oss till utefter mossiga ekonomiska teorier. 

Vi kan inte skapa en medicin utan att först förstå hur människokroppen fungerar. Vi kan heller inte skapa bra ekonomiska tjänster, utan att först förstå hur människor bete sig ekonomiskt.  Thaler har bland annat kritiserat vårt pensionssystem på grund av att vi saknat förståelse för hur människor faktiskt fungerar.

Det som gör mig glad är att detta ämne äntligen får den uppmärksamhet det förtjänar. Hela mitt arbete, min passion och drivkraft, kommer från att sprida dessa kunskaper, se till att de kommer till nytta, och att även fortsätta se till att vi i Sverige är duktiga på att bedriva forskning inom beteendeekonomi. 

Och det var därför jag skrev min bok Hjärnkoll på pengarna. För att lyfta detta och hjälpa folk förstå sig själva och sin egen privatekonomi bättre.

Thalers forskning i korthet

Thaler med kollegor var pionjärer att visa att:

- Människan har kognitiva begränsningar som gör att vi inte lyckas ta optimala ekonomiska beslut

- Torts detta har vi ofta en övertro på vår förmåga att ta bra beslut

- Vi har svårt att se helheten vilket leder till irrationellt beteende

Det är våra svårigheter med att se helheten av vår ekonomi och våra ekonomiska beslut som gör att vi slår till på flygbiljetter för att par tusenlappar, fastän vi skulle kunna hitta några som är några hundralappar billigare om vi letade lite till, men samtidigt kan avstå från att  köpa en plastkasse i butik för att den kostar 5 kr. Fem kronor känns dyrt och vanligtvis kostar det bara 2 kr, därför avstår vi. Men beslutet att avstå ger för de allra flesta ingen påverkan på deras privatekonomi. Att köpa något för flera tusen är däremot är ett större beslut. Men eftersom summan redan är så stor, så känns det relativa värdet av att kanske hitta biljetter för 200kr mindre, inte så viktigt. Summan känns obetydlig i sammanhanget. 

Detta leder till att vi lättvindigt kan genomföra ett köp där vi betalar några hundra kronor extra för en vara vi vet vi kan få billigare om vi anstränger oss lite, samtidigt som vi vägrar köpa en kasse för 5 kr. Detta beror på en process som kallas för mental accounting, på svenska mental bokföring. Detta fenomen leder till att vi ibland lägger krut på fel saker när vi vill förbättra vår ekonomi. Vi får helt enkelt fel fokus och tappar helhetsbilden.

Det är vår övertro på vår egen förmåga som leder till att vi satsar på nya bolag på börsen och hoppas på att vi över tid ska slå index, istället för att investera i indexfonder, fastän det är det bästa alternativet för de flesta. Det är också det som leder till en överaktivitet på aktiemarknaden, att vi köper och säljer för ofta, fastän forskning visar att vi tjänar på att vara mindre aktiva. 

Jag hoppas få tid till att skriva mer om denna forskning. Jag vill med detta inlägg ge en snabb överblick av området. Jag kan också rekommendera min bok för den som vill lära sig mer om hur den kan använda beteendeekonomi för att ta bättre ekonomiska beslut.

 

Trevlig tisdag!

Framtidens sparande - intervju i podden Sköna nya värld

Det finns en ny podd ute som jag älskar! Och det är inte för att jag själv deltar som gäst i ett av avsnitten, utan för att de snackar om så intressanta ämnen! Podden heter Sköna Nya Värld - En podcast om framtiden. Här är ett utklipp om hur de själva beskriver podden.

Hur kommer framtidens se ut om ett par decennier? Vi träffar experterna som ger oss en glimt av framtiden utifrån dagens samhälle och vart vårt beteende faktiskt kommer ta oss. Är dagens nya tekniker bara modeflugor eller har vi redan uppfunnit det som kommer revolutionera framtidens samhälle? 

I ett av deras avsnitt så träffar jag programledaren Andreas Eidhagen och vi snackar om framtidens sparande. Vi pratar om ny teknik och hur det påverkar vårt spar- och konsumtionsbeteende, och jag berättar vad man kan göra för att ge sig själv den framtid man vill ha. 

Eftersom jag gillar podden så mycket vill jag tipsa om fler avsnitt! Här är ett jag gillade med författaren och föreläsaren Johan Norberg om vår världs framtid

 

Trevlig torsdag på er!

Vänj dig aldrig vid sexism

Fastän det var jag som bad om notan och det är min plånbok som ligger uppe på bordet så vänder sig servitören till min sambo och ber honom sätta in kortet. Min sambo nickar åt mitt håll för att visa att det är till mig han ska vända sig till, för det är jag som ska betala lunchen. Jag betalar men det blir inge dricks. Att han inte fattar att det är 2017 och män inte längre är förmyndare åt kvinnor och att kvinnor också idag tjänar pengar och kan betala för saker både förbluffar och irriterar mig.

Kanske kan man argumentera att det inte är hans fel att han behandlar kvinnor och män olika – att han är en produkt av sin tid och borde få dricks för sin servering ändå. Men det förstörde upplevelsen för mig och jag får väl se det som en typ av negativ betingning. Kunde Ivan Pavlov genom betingning lära sina hundar att förstå att när han ringde i klockan så skulle de snart få mat kan väl jag göra ett försök att genom betingning lära en medelålders spanjor att den som ber om notan också betalar, även om det är en kvinna.

Det var som att resa tillbaka i tiden när vi var i Spanien på semester. Varje gång vi var ut och åt eller talade med personal på hotellet så vände de sig till min sambo (som är man) och pratade i huvudsak till honom. Det var också givet att det var han som skulle betala.

Efter ett par dagar så började jag sluta förvånas över beteendet och accepterade att så här är det. Jag började också förvänta mig att det skulle vara så. De menar ju inget illa. De är inte onda människor utan bara ett resultat av sin miljö de vuxit upp i.

Men dessa tankar gick snabbt över. För jag kände sedan nej, det här är sexism. När de bemöter mig och min partner så ser de inte två personer. De ser en man och en kvinna och baserat på de så tillskriver de oss olika egenskaper och roller som i sin tur leder till olika bemötande. Och jag blev arg över att jag började förvänta mig att så här är det. För det är en farlig väg att gå.

Det här inlägget handlar inte om min semester i Spanien utan såklart om något mycket större. Det handlar om när man känner att man blir behandlad annorlunda och vänjer sig vid det. När man får konstiga frågor under intervjuer (som en av Economistas grundare, Anna Svahn, uppger att hon kan få), när man säger något på ett möte som inte uppmärksammas med sedan tas upp av en man och det får uppmärksamhet, när man blir avbruten när man pratar, aldrig får en syl i vädret eller aldrig blir tillfrågad. När ansvarsuppgifter ska delas ut och man blir tilldelad något sist. Men blir frågad först när det har med administration eller hushållssysslor att göra. Och att man vänjer sig vid det. När man börjar tänka, ”Ja, så här är det ibland.”

Det handlar inte bara om små detaljer som att bli avbruten när man pratar under ett möte. Det handlar om att vi behandlar människor olika utan anledning p.g.a deras kön och att vi tillslut vänjer oss vid det. Kanske ser vi det även som en engångsföreteelse och missar att det är ett strukturellt beteende.

Att kvinnor har lägre löner än män leder tillslut till att kvinnor förväntar sig lägre lön än män. Detta är såklart inte enda orsaken till att kvinnor har lägre lön. Fastän kvinnor anger lägre lönekrav när de förhandlar får de mer ofta än män ett motbud som är lägre än deras krav. Så män anger högre lönekrav och får inte lika ofta ett motbud som är lägre, fastän de anger en högre summa. Jag skriver mer om detta i min kommande bok ”Hjärnkoll på pengarna – få råd med dina drömmar” som kommer ut 20 sep.

Kvinnor har idag t.ex. 6 procent lägre lön än män, en skillnad som inte går att förklara varför den existerar (som t.ex. genom utbildningsnivå, deltidsarbete, yrkesval etc.). Detta skapas inte medvetet. Ingen tänker nu ska jag se till att kvinnorna på företaget har lägre lön än männen. Allt detta sker omedvetet och av alla typer av människor – kvinnor som män. Det finns ingen att skylla på och det finns ingen syndabock. Det finns heller inget svar ”så här löser vi sexism”. Men det finns en viktig sak att komma ihåg och det är att aldrig vänja sig och tänka ”ja, så här är det ibland". Och att det inte spelar så stor roll. För det spelar visst roll.

Forskning från University of Pittsburgh visar att kvinnor mer ofta blir tillfrågade på jobbet att göra uppgifter som inte är av befordrande karaktär (de får frågan mer ofta oavsett om chefen är man eller kvinna). Detta kan tyckas som en liten bagatell men är ett exempel på hur vi tydligen ser olika på män och kvinnors roller och värderar deras tid på jobbet olika. Och i längden kan detta bli en faktor som påverkar karriären.

Det är lätt att tänka ”jaja, jag tar på mig att fixa julfesten” (fast du inte vill). Men om du tänker på det en gång till; är det inte konstigt att du kanske fick frågan bara för att du är kvinna? När man tänker på det från det perspektivet blir det helt absurt. Att inte den där spanjoren fattade att jag skulle betala, när jag bad om notan och när jag har plånboken framme på min sida av bordet… bara för att jag är kvinna? Att föreställningar om kön ibland är så stark att det går före information vi får från vår omgivning är jättemärkligt, och vi får aldrig vänja oss vid det.

Mitt bästa råd jag kan ge är att vara medveten om att sexism existerar, vara påläst om ämnet, och att uppmärksamma när du ser det eller själv drabbas av det.

Rekommenderad läsning:

http://www.kollega.se/man-overskattas-och-far-hogre-lon

http://kvalitetsmagasinet.se/protokollskrivande-hammar-kvinnors-karriar/

https://www.va.se/nyheter/2016/09/05/kvinnor-forvantar-sig-mindre-i-lon/

Prata pengar med din partner - Gästbloggar hos Aktietjejerna

När vi dejtar, och i början av ett förhållande, försöker vi lära känna den andra personen så mycket som möjligt. Vi pratar om vad vi har för intressen, vi frågar saker om dennes familj och vi diskuterar kanske olika samhällsfrågor, allt för att se om vi kan tänka oss att leva tillsammans med den här personen eller inte. Vi undersöker helt enkelt hur väl vi passar ihop.

Något vi sällan frågar om är hur personens privatekonomiska situation ser ut, vad hen har för inställning till pengar eller har för pengavanor. Det skulle förmodligen te sig märkligt med dagens sociala normer att ta upp sådana frågor på en dejt.

Man behöver inte snacka privatekonomi på första dejten, men när vi inlett ett förhållande med någon är det bra att börja prata om det - det är viktigt att vi pratar pengar med den vi vill spendera resten av våra liv tillsammans med. I dag gästbloggar jag hos Aktietjejerna och berättar hur du pratar pengar med din partner och hur man kan tänka när man slår ihop sin ekonomi med någon.

Trevlig måndag!

Instagram: Elin.Helander

Twitter: ElinHelander

Radiointervju

Idag var jag och träffade Helena von Zweigbergk och spelade in ett avsnitt av Oförnuft och känsla (ett av mina favoritprogram!). Vi pratade om varför vissa är bra på att hantera pengar medan andra är dåliga. Och vad menar vi ens med att vara bra på att hantera pengar? Vi pratade om pengar och skam. Om drömmar och mål och att pengar inte alls är viktigt, utan det vi kan göra för dem. Om hjärnan, belöningar och varför vi så lätt spenderar de där pengarna vi hade tänk spara. Jag hade kunnat vara kvar hela dagen för att prata mer om detta. Avsnittet sänds senare i sommar på P1!

Allt samlat på ett ställe

Efter att ha bloggat på flera olika ställen har jag nu samlat allt material på ett ställe. Här. Jag har tidigare inlägg på nordnetbloggen och jag skrivet också ibland på getdreams.com. Men här finns nu alla mina inlägg samlade och jag kommer börja uppdatera mer ofta nu när jag är klar med bokmanuset 'Hjärnkoll på pengarna'. Boken kommer ut i sep och det har varit ett drömjobb att få skriva den! Det känns både naturligt och lite overkligt på samma gång att jag har en bok som kommer ut i höst. Kommer bli kul att få hålla boken i handen snart! Vi håller idagarna på och bestämma bokomslag.

Vi ses!

Elin

Löneförhandla som ett proffs

En bra ekonomi innebär kontroll, frihet och frånvaro från oro. Det innebär även mer pengar över till att göra det man vill. Men hur gör man för att få till en bra ekonomi? Att se över hur mycket du får in varje månad ger en stor effekt på din privatekonomi och ger positiva konsekvenser för hela ditt liv! Låt oss därför ta en titt på det här med lön och vad du kan göra för att bli en grym löneförhandlare. För det går faktiskt.

Att löneförhandla uppfattas av många som obehagligt och något man kanske drar sig från att göra. ”Vad spelar några hundra kronor mer i månaden för roll?” Men att förhandla om din lön spelar inte bara roll för din lön här och nu utan också vad du kommer ha för lön resten av ditt liv. Den spelar också roll för vad du kommer att få i pension senare i livet. Den påverkar alltså hela ditt liv.

I dag har kvinnor i snitt 2 miljoner mindre i inkomst under sin livstid – det är mycket pengar. I mitt förra inlägg skrev jag om den lönediskriminering som fortfarande råder i Sverige. Kvinnor får idag lägre lön bara för att de är kvinnor. De får också lägre löner och pensioner för att de stannar mer hemma med barnen och för att kvinnodominerade yrken har lägre löner. 

Men det finns saker du själv kan göra för att ge dig själv goda ekonomiska förutsättningar. En sak är att löneförhandla. För kvinnor som löneförhandlar får mer i lön än kvinnor som inte gör det.

Svårt att prata om oss själva
En anledning till att vi drar oss för att löneförhandla kan vara att vi känner en osäkerhet inför hur vi ska gå tillväga och det kan också bero på att vi tycker det är svårt att prata om oss själva. Men att undvika detta bara för att det känns läskigt betyder att vi tillåter oss själva ha ett beteende som kostar oss otroligt stora summor pengar under en livstid. Låt oss därför göra dig till en bekväm löneförhandlare, för att vara en bra löneförhandlare är något du kommer ha nytta av hela livet.

Åtta steg till en bra löneförhandlare

1.    Få koll
Se till att du är påläst inför förhandlingen. Kolla upp hur lönestatistiken ser ut för din tjänst. Facket kan hjälpa dig med detta eller så kan du kolla på statistiska centralbyråns webbplats, eller prata med dina kollegor. 

2.    Tänk igenom argumenten
Ett lönesamtal handlar om varför du ska ha en viss lön. Även fast din chef vet vad du gör så har hen inte koll på alla detaljer och det är lätt att glömma bort saker, så påminn hen om vad som ingår i ditt arbete. Beskriv vad du gör på jobbet idag och hur din tjänst och ditt ansvar har utvecklats sedan ni sist pratade lön. Kommer folk till dig för att be om hjälp eller råd inför vissa uppgifter? Har du börjat ta ett större ansvar för något, eller har du initierat egna projekt eller initiativ på företaget? Skriv ned dina argument. Du kan ta med dig lappen till mötet som stöd. 

3.    Se ditt eget värde
Det kan vara svårt att se sitt eget värde. Skriv därför ned allt du gör och försök tänka på vad du skulle råda en kompis eller kollega att göra om det var hen som var i din situation. Det gör det enklare att tänka bort ”inte ska väl jag…”.

4.    Ta i så du skäms
Forskning visar att män begär högre lön än kvinnor. Lägg ditt bud på en lönenivå som känns lite för hög och tänk att hade du varit man hade du förmodligen sagt detta.

5.    Känn dig inte besvärlig
Känn dig inte besvärlig eller girig för att du förhandlar. Företaget tjänar på att ha dig där, så du ska också tjäna på att vara där. 

6.    Du behöver inte ta första motbudet
Du behöver inte acceptera det första motbudet du får utan kan svara med ett nytt bud eller be om att få återkomma för du vill tänka på saken. Det är lätt hänt att man svarar för snabbt och inte ger sig själv tid att fundera och känna om det känns bra. Forskning visar också att kvinnor tyvärr får lägre motbud än män när de förhandlar. Så ge dig inte i första taget.

7.    Förhandla om andra förmåner
Om de inte kan ge dig det du begär. Tänk på att du också kan förhandla om andra förmåner som till exempel friskvård och semesterdagar.

8.    Sätt upp en plan
Får du inte det du vill ha, fråga vad som krävs för att du ska få det och sätt tillsammans upp en plan hur du ska nå dit under året. Är du missnöjd är det kanske dags att kolla efter ett annat jobb som kan ge dig det du vill ha. 

Har du några löneförhandlingstips vi glömt, strategier som alltid funkar eller ett mantra du upprepar för att få självförtroendet att blossa? Berätta i kommentarerna! 

Internationella kvinnodagen

I dag är det internationella kvinnodagen. Dagen har till syfte att uppmärksamma kvinnors situation och ojämställdhet. Sverige är ett relativt jämställt land men än idag så råder det en skillnad mellan könen vilken leder till olika förutsättningar för att skaffa sig en bra ekonomi. 

Det finns till exempel en skillnad i hur vi delar upp det ekonomiska ansvaret i relation, vad vi får i lön och vad vi får i pension, och ekonomiskt självförtroende. Grunden till en bra ekonomi kan delas in i tre delar; vad du får in varje månad, hur pengarna hanteras, och vart pengarna tar vägen.  

Låt oss ta en titt på pengarna som kommer in. De flesta av oss har en lön som trillar in på vårt konto varje månad. Vad är det som avgör vad du får i lön? 

En massa faktorer spelar in såsom utbildning, vilken bransch du arbetar inom och hur många års erfarenhet du har. Men också ditt kön. Jo, det är faktiskt sant. Är du man får du lite mer betalt. Helt sjukt, men så är det tyvärr. Låt mig presentera lite statistik för er.

Kvinnor har 87% i lön av vad män tjänar. En av orsakerna till skillnaden är att kvinnodominerade yrken har lägre lönenivåer än de mansdominerade. Men det hjälper dock inte att som kvinna välja ett mansdominerat yrke för att få en rättvis lön. Kvinnor har nämligen 6% lägre lön än män, en löneskillnad som inte går att förklara med faktorer som deltidsarbete, utbildning eller val av yrke.

En stor svensk forskningsstudie som följde universitetsstudenter till deras första jobb visar att kvinnor får lägre lön än män trots att de löneförhandlar. Det uppstår alltså en löneskillnad så fort kvinnor och män kommer ut i arbetslivet och får sitt första jobb. Sverige har fortfarande strukturer som ger kvinnor mindre i lön än män för samma arbete. 

LO släppte förra veckan sin Jämställdhetsbarometer vilken visar att kvinnor tjänar 5000-9000kr mindre i månaden på grund av deltidsarbete (vissa arbetar deltid frivilligt andra ofrivilligt för de inte får en heltidstjänst). 

På den positiva sidan så ser man att kvinnor idag löneförhandlar mer ofta. Lönespridningen ökar också för kvinnor vilket betyder att vi får fler kvinnor med höga löner. Kvinnor som löneförhandlar får mer i lön än kvinnor som inte förhandlar. Det är alltså bra att förhandla men det kan vara lättare sagt än gjort. Därför kommer jag i nästa del gå igenom steg för steg vad du kan göra för att bli en grym löneförhandlare!
 

/Elin

Kvinnor som gillar aktier

I förra månaden skrev Henrik Rosvall, grundare av spar-appen Dreams och Eva Trouin, Sverigechef på Nordnet och jag en debattartikel om kvinnor och sparande i SVT Opinion. Ett ämne vi måste prata mer om!

En majoritet av Sveriges fattigpensionärer är kvinnor. Kvinnor känner en större osäkerhet kring sparande och tycker privatekonomi är mer tråkigt än vad män gör visar undersökningar. Framtidsfeministen redogör också i sitt senaste blogginlägg hur aktiesparandet är ojämnt mellan könen. Detta är alla faktorer som spelar in i att kvinnor har mindre pengar än män.

En anledning till att det ser ut såhär är hur ekonomi kommuniceras. Precis som präster förr i tiden predikade på latin har ekonomi-snubbar fått för sig att pengar måste pratas om med konstiga ord. Finansvärlden domineras också av män och de bygger tjänster för och pratar till män. Gäsp.

Därför är det riktigt jäkla kul att se hur Facebookgruppen Economista - kvinnor som gillar aktier har fått sådan enorm respons. Redan efter två dygn är gruppen uppe i 10 000 medlemmar! I gruppen är alla frågor om sparande och ekonomi välkomna. Folk delar med sig av erfarenheter, tips, stöttar varandra, och pratar pengar med vanliga ord.

Facebookgruppen är ett av flera exempel på förändringar som just nu håller på att ske inom ekonomi. Andra exempel är spar-appen Dreams som snackar ekonomi utan att använda komplicerade termer. Nordnets aktienätverk Shareville som gjort aktiesparandet socialt där man följer andra duktiga aktiesparare istället för experter. Mer och mer börjar vi prata ekonomi så att alla ska förstå utan tidigare kunskap och man har börjat bygga finansiella tjänster som ska vara lätta och roliga att använda.

Vi håller på att ta tillbaka privatekonomi från ekonomer som tycker om att snacka om det i komplicerade termer. De har lagt beslag på området, gjort det till sitt vilket har fått vanliga människor att känna att de inte hör hemma här. Och vad är egentligen komplicerade termer? Bara nya påhittade ord som används av en liten skara människor.

I detta avsnitt av Fondpodden berättar ekonomijournalisten Andreas Cervenka om vad pengar egentligen är och hur de skapas av bankerna själva. Han är ytterligare ett exempel på en person som jobbar med att göra ekonomi tillgängligt för alla.

Economista - kvinnor som gillar aktier är också en riktig jävla käftsmäll till alla som påstår att tjejer inte stöttar och backar varandra.

Jag vill också tipsa om Instagram-kontot Aktietjejerna, där du kan lära dig mer om aktiehandel. Bakom kontot ligger 4 hemliga och väldigt kunniga tjejer som delar med sig av sin kunskap.

Ingen ska någonsin få dig att känna dig dum eller inkompetent när det kommer till din ekonomi. I sådana fall ha de misslyckats, inte du. Nu kör vi!

Trevlig söndag!

Elin Helander

 

Pengar påverkar vår hjärna

Jag har tidigare här på bloggen skrivit om att hur vår hjärna fungerar påverkar hur vi hanterar pengar. Jag har t.ex. beskrivit olika tankefällor som vi alla faller i då och då och hur det påverkar på ekonomi.

Men det finns en till tvist på ämnet. Nämligen att pengar påverkar också vår hjärna på olika sätt. I morgon kommer jag berätta mer om detta i Plånboken i P1 som sänds kl 10.20, men jag ger ett litet smakprov till er som läser bloggen redan nu.

Pengar påverkar oss faktiskt på flera sätt och jag kommer återkomma till detta ämne igen i bloggen. Det jag kommer ta upp idag är hur pengastress påverkas oss.

Att lida av pengastress betyder att du känner dig stressad över din ekonomi. Det behöver inte betyda att du har lite pengar. Utan du kan även drabbas av det om du har pengar, men de räcker inte till den livsstil du lever för tillfället. Och forskning visar att pengastress påverka hjärnans funktioner.

Låt mig förklara hur.

Vår hjärna har en begränsad kapacitet till att klara av att hantera saker och uppgifter vi står inför att lösa i vår vardag. Vi kan inte göra eller tänka på hur mycket som helst samtidigt, eller hur länge som helst. Hjärnan behöver vila emellanåt och den har vissa begränsningar. Kanske har du själv erfaret detta när du kör bil och letar parkeringsplats och ska hålla igång ett samtal samtidigt. Det går inte så bra. Och ibland när vi letar parkering, eller håller på att fickparkera kan vi till och med känna att vi behöver skruva ned volymen på radion lite - hjärnan måste ha sin lugn och ro och fokusera så vi inte backar in i bilen bakom :).

Detta kallas i forskarvärlden för cognitive load, eller kognitiv belastning. Det forskare ser är att pengastress blir en kognitiv belastning som påverkar andra av hjärnans funktioner som är viktiga för att hålla fokus och att lösa problem. Så precis som att hålla igång en konversation medan du fickparkerar är en belastning som gör det svårt för dig att lösa uppgiften, är pengastress en kognitiv belastning som tar energi från hjärnan. Det gör den trött och gör det blir svårt för hjärnan att fokusera på annat som behöver lösas.

Att inte ha tillräckligt med pengar betyder att du hela tiden behöver tänka på vad du gör och vilka val du tar. Och att behöva tänka på pengar hela tiden tar kraft från hjärnan, kraft den annars skulle kunna lägga på annat - den får liksom aldrig vila.

Om det vill sig riktigt illa kan pengastress leda till andra negativa konsekvenser som depression. I somras skrev jag en debattartikel i Aftonbladet på ämnet som fick mycket uppmärksamhet.

Jag vet att många som läser den här bloggen förmodligen har bra koll på sin ekonomi. Men även för oss som kanske sparar aktivt i aktier och gör budget inför en månad, så kan det vara värt att tänka på hur kraftfullt pengar är, så kraftfullt att det till och med kan påverka vår hälsa.

/Elin

 

Tankefällan som kostar dig pengar

Roseguldets reflektion känns välgörande för ögonen och urtavlan är något bland det snyggaste jag sett. ”Jag vill ju så gärna ha den, men har jag råd med den här månadens budget?”, tänker jag medan jag tar av klockan från handleden.

Jag vet innerst inne att jag verkligen inte behöver en klocka till. Och att detta är självaste definitionen på spontanköp. Fel enligt bokens alla regler. Men sen kommer ”killer”-argumentet. Och jag tänker för mig själv ”du lever bara en gång Elin”.

Minuter senare står jag med en påse i handen, knölar ner ett kvitto i fickan och hoppas att jag aldrig ska behöva se beloppet på det igen.

Vi har alla våra svagheter när det kommer till att spara (och shoppa). Vissa saker har vi helt enkelt svårt att säga nej till. För vissa är det kanske skor, för andra teknikprylar eller att gå ut och dricka öl med kompisarna (som ofta resulterar i 4 öl fler än först planerat).

Men när vi spontanköper saker vi är lite svaga för är vi fullt medvetna om vad som händer (en medvetenhet som brukar korrelera negativt med mängden öl dock). Jag vet exakt hur mycket pengar jag har spenderat på mitt inköp, eller snarare förlorat beroende på hur man ser det.

Men sen finns det där andra. Beslut och beteende som också påverkar vår ekonomi, men som vi inte är medvetna om. Och det är just det jag tänkte skriva om idag.

I förra inlägget beskrev jag varför tankefällor uppstår. Det är när vår hjärna vilseleder oss till ett irrationellt och icke-konsekvent tänkande – helt utan att vi märker det. Detta kostar oss pengar. Men eftersom vi ofta inte är medvetna om det märker vi inte av när det händer.

Jag har tidigare skrivit om andra tankefällor såsom förankringsfällan samt Availability Heuristics och Misconception of Randomness. Men jag kommer i detta inlägg lägga all fokusera på djävulen själv när det kommer till tankefällor – loss aversion.

Låt oss ta en närmare titt på vad den innebär och hur den kostar dig pengar. Och framför allt, vad du kan göra för att undkomma den.

Eftersom detta är så viktigt ringde jag även upp Ulf Egestrand. Ni minns väl honom? Snubben som har gjort sådana smarta val i livet att han i dag är ekonomisk fri. Jag bad honom dela med sig av sina bästa tips på hur du undkommer loss-aversion-fällan.

Vad är Loss Aversion

Låt oss ponera att jag erbjuder dig följande förslag. Vi singlar slant. Och om du får klave vinner du 100kr. Men om du får krona förlorar du 100kr. Vad säger du?

Inte?

Men om jag erbjuder dig 1000kr i vinst? Men om du får krona förlorar du såklart samma summa, 1000kr.

Fortfarande ingen bra deal?

De flesta personer är faktiskt inte villiga att anta erbjudandet ovan. Vår rädsla för att förlora pengar är större än glädjen att vinna pengar. Faktum är att vi måste upp i ett ratio av 1:3 för att folk ska börja tycka att det är värt chansningen

Detta är alltså ”loss aversion”, på svenska översatt till förlusträdsla.

Vi vill med andra ord undvika att förlora pengar. Att undvika att förlora pengar är ju såklart en bra sak. Men i vissa situationer så ställer rädslan till det för oss. Den kan till och med leda till att vi förlorar pengar. Låt mig ge några exempel.

Därför kostar Loss Aversion dig pengar

  • Att handla aktier medför en risk att förlora pengarna du har satsat. Förhoppningsvis har du valt ut bra aktier och det blir tvärtom. Men risken att du förlorar pengarna finns ju där. Och detta gör att vissa för allt i världen inte vill beblanda sig med aktier. Nej, sparkonton känns tryggare.
  • Eftersom möjligheten till vinst måste vara större än risken för förlust resulterar det att vi går in försent på aktiemarknaden. Först när alla tecken har pekat uppåt ett tag vågar vi oss in.
  • Vi behåller dåliga aktier för länge för vi drar oss för att sälja med förlust. Ajabaja. (Sitter själv i en sådan sits just nu.)

Såhär undviker du Loss Aversion

Jag ringer upp Ulf på Skype. Varje gång vi pratar överraskas jag av hans glada och spralliga röst. Jag minns första gången vi pratade att jag tänkte, "en finansdirektör, som låter sådär sprallig?". Kanske hade jag fördomsfullt väntat mig en mörk och lugn, nästan lite tråkig, stämma.

Som ofta när vi talar blir samtalen långa och diverse ämnen mellan himmel och jord diskuteras. Ulf bor i dag i Istanbul och vi glider in på ämnen som jämställdhet och arkitektur i Istanbul. Efter drygt en halvtimma kommer jag på mig, och för in ämnet på det jag ringde för att prata om.

Jag kallar in pengar-proffset Ulf för att jag tänker att han måste ju ha massa erfarenhet av loss aversion då han har arbetat med trading. Jag berättar att jag skriver på ett inlägg och att jag tänker ägna hela inlägget till just denna fälla för den är så viktig.

Jag börjar med att fråga om det pratas om loss aversion på företag som arbetar med trading.

- Ja, detta är så viktigt att företag har policy om sånt här. Och vi använder oss alltid av stop-loss, eller stopp-kloss som vi brukade säga.

Han fortsätter att berätta om en kille som heter Nick Leeson. Han jobbade som trader för en bank och lyckades med konsten att få hela banken att gå omkull. Just på grund av hans rädsla för att ta en förlust.

Nick vägrade att acceptera en förlust han hade gjort med företagets pengar. I stället gömde han undan förlusten på ett hemligt konto. Han började sedan spekulera ännu mer för att vinna tillbaka pengarna. Det hela gick så till överstyr att han senare flydde landet och den anrika Barings Bank i Storbritannien gick i konkurs. Nick greps till slut i Tyskland.

Nick skrev senare boken Rouge Trader där han beskriver sin version av händelsen, vilken det även har gjorts en film på. Tänk vad lite loss-aversion kan ställa till det.

- Nu ska alltid flera personer på ett företag känna till vad som händer för att undvika att just sådant här händer. Alla köp redovisas vid dagens slut. En privatperson kan tänka precis likadant som ett företag. Ha ett mentalt pris på hur mycket en investering kan gå ner innan det är dags att sälja. Och framför allt, meddela detta till din partner eller vän - Fler ska veta om det. Annars är det lätt att flytta den där mentala gränsen allt eftersom värdet sjunker. Och till slut sitter du med en jättestor förlust. Ta hellre flera småförluster än en väldigt stor förlust. Det räcker med en förlust som är för stor för att du skall knäckas helt.

Du förlorar inte bara pengar

Jag vet att Ulf själv har drabbats av loss-aversion. På 90-talet förlorade han 90% av sina besparingar. Han tog position (Ulf berättar om det i boken The HenHouse) och använde sig inte av stop loss. Han hade heller inte satt upp en mental gräns för hur mycket positionen fick gå ner innan han skulle sälja. Det som inte fick hända inträffade och 90% av alla besparingar försvann på ett par dagar.

- Det är inte bara pengarna som är borta. Utan också självförtroendet. Jag kunde inte handla privat på 5 år. Jag orkade inte.

- Hur hanterade du allt detta?

- Jag talade bara om det för min fru och mina föräldrar. Först efter 10 år berättade jag det också för några andra. Självförtroendet var som bortblåst.

- Så du menar att loss aversion först ledde till att du förlorade en massa pengar. Och sen att förlora en massa pengar, eller snarare en dålig investering, gjorde att du förlorade självförtroendet?

- Ja visst, det går inte att ta fram gammalt självförtroende. Du är inte bättre än din senaste investering.

- Så om jag ska sammanfatta det hela så ledde loss-aversion inte bara till att du förlorade pengar. Du förlorade även tid, att du inte orkade investera något på 5 år efter det, och du fick en mental känga vilket gjorde att du tappade självförtroendet?

- Precis, du påverkas mentalt, pengamässigt, och du förlorar tid. Och tiden är ju just en investerares vän.

- Men du nådde till slut ditt mål att bli ekonomisk fri, trots allt detta?

-Ja, mitt mål blev fördröjd några år. Men jag lyckades ändå!

När jag hör Ulf berätta sin historia blir jag att tänka på något som inom forskning kallas för "Grit".

"Grit" är ett personlighetsdrag och en person med mycket "grit" är bra på att fortsätta mot sitt mål, trotts att hen stöter på motgångar.

Det är inte ovanligt att folk skyr motgång och ger upp när de väl stöter på en. "Kanske var detta inget för mig", är lätt att tänka.

Ulf gör motsatsen. Han fortsatte mot sitt mål trots motgångar. Visst påverkade denna händelse honom på flera plan. Men han gav inte upp. Detta är ett typiskt beteende hos framgångsrika personer.

Jag tänker att kanske är det dags att ta den där lilla förlusten och sälja mina aktier som jag så länge väntat på ska gå upp till inköpspris igen. Våga ta en liten förlust.

Under vårt samtal har solen sakta gått ned i Istanbul. Det är nu mörkt i rummet Ulf sitter i och det enda jag ser är hans blonda hår och ansikte som lyses upp av datorskärmen. Våra magar börjar kurra efter middag. Men innan vi avslutar ber jag Ulf sammanfatta 3 tips som kan rädda oss från Loss Aversion.

 Ulf tipsar:

  • Företag har policy för sånt här. Ha det du också. Sätt en mental gräns för hur mycket ett köp får gå back innan du behöver sälja
  • Kommunicera denna gräns till någon i din omgivning, t.ex. din partner. Någon annan ska veta om den och fråga hur det går. Då kommer du känna dig dum om gränsen är nådd och du fortfarande inte har sålt.
  • Om du läser om alla gubbar som blivit riktigt rika på sina investeringar och skrivit böcker om det så har de en sak gemensamt. Minimera dina förluster - Det är inte de stora vinsterna som gör dig rik utan de små förlusterna.

Hälsningar

Elin Helander

Twitter @ElinHelander

PS. Vill du veta mer om Grit kan jag rekommendera boken Mindset: Du blir vad du tänker. I den sammanfattar forskaren Carol Dweck på ett populärvetenskapligt sätt sin och andras forskning i ämnet.