Föreläser på Hovet i Stockohlm - Lura hjärnan att spara

För några veckor sedan kom vår älskade dotter till världen. Allt har gått bra och vi njuter av att ha gått från att vara två till att nu vara en liten familj på tre <3.

Hela nya familjen spenderade lördagen på Hovet i Stockholm där den grymma entreprenören Andra Farhad (Börshajen) anordnat Sveriges coolaste finansevent dit vem som helst kunde komma för att lära sig mer om sparande och investeringar.

Jag var inbjuden att berätta om beteendeekonomi och hur vi kan lura vår hjärna (eller mer samarbeta med den) för att bli bättre på att spara pengar. Att stå på scen och föreläsa för 8000 personer händer inte varje dag. Det var fantastiskt att vara där och man kände publikens nyfikenhet och entusiasm ändå upp på scenen!

Föreläsningen spelades in av UR och den går att se här fram till och med sommaren 2019.

unnamed.jpg
unnamed.png

Kvinnor har lägre ekonomiskt självförtroende - detta måste ändras!

Tillsammans med mina grymma kollegor på Dreams skriver vi i helgen i Nyheter24 om kvinnors ekonomiska självförtroende. Forskning visar att ekonomiskt självförtroende är viktigt för att man över huvudtaget ska engagera sig i sin privatekonomi. I en undersökning vi har gjort ser vi även att kvinnor har signifikant lägre ekonomiskt självförtroende än män. Till det hör att det inte alltid är så straight-forward att utbildning och kunskap automatiskt leder till ökat självförtroende. Vad bör man då göra åt detta?

1. Sänka barriärerna att komma igång med att spara. Undersökningar vi har gjort visar att när man kommer igång (det kan vara ett litet steg) så ökar tron på den egna förmågan.


2. Skapa trygga platser att prata privatekonomi (Economista-gruppen på Facebook utmärkt exempel på detta, även Unga Aktiesparares satsningar, och vår egen nystartade Facebook-grupp Nordic Dreamers).

3. Samt lyfta fram förebilder. ”Kan hon så kan jag”. Allt detta förändrar över tid normer, och det är precis vad vi behöver göra. 

Skärmavbild 2018-03-15 kl. 15.09.22.png
Skärmavbild 2018-03-15 kl. 15.09.37.png

 

 

Varför är det bra att ha en buffert?

Ja, det finns många fördelar med att ha en buffert. Den mest självklara anledningen är att kunna hantera oförutsedda utgifter. Men det finns flera fördelar. Att ha pengar sparade för framtida oväntade händelser (positiva som negativa) skapar också ett lugn här och nu. Att ge oss själva goda förutsättningar till att hantera en framtid vi inte alltid kan kontrollera får oss att må bra.

I dagens Metro berättar jag mer om detta.

Skärmavbild 2018-02-14 kl. 19.23.43.png

Richard Thaler och hans forskning

Beteendeekonomen Richard Thaler blev igår meddelad att han fick Riksbankens pris i ekonomi till Nobels minne. Näst efter Thaler och hans närmaste är nog jag den som är gladast åt detta! Låt mig förklara varför.

Thalers arbete har lyckas förklara hur vi människor faktiskt beter oss i ekonomiska situationer. Innan han och andra pionjärers arbete inom området fick uppmärksamhet så jobbade ekonomer mest med att ta fram teorier om hur människor optimalt borde bete sig ekonomiskt. Men detta är varken intressant eller relevant. Det viktiga är förstå hur människor faktiskt beter sig. För när vi vet det kan vi förutspå hur folk kommer agera i olika situationer och vi kan också skapa tjänster och möjligheter som får de att ta så bra beslut som möjligt. Men för att kunna göra det, måste vi först förstå människans förutsättningar och egenskaper. Vi måste testa och undersöker hur hon beter sig i verkliga situationer, inte gissa oss till utefter mossiga ekonomiska teorier. 

Vi kan inte skapa en medicin utan att först förstå hur människokroppen fungerar. Vi kan heller inte skapa bra ekonomiska tjänster, utan att först förstå hur människor bete sig ekonomiskt.  Thaler har bland annat kritiserat vårt pensionssystem på grund av att vi saknat förståelse för hur människor faktiskt fungerar.

Det som gör mig glad är att detta ämne äntligen får den uppmärksamhet det förtjänar. Hela mitt arbete, min passion och drivkraft, kommer från att sprida dessa kunskaper, se till att de kommer till nytta, och att även fortsätta se till att vi i Sverige är duktiga på att bedriva forskning inom beteendeekonomi. 

Och det var därför jag skrev min bok Hjärnkoll på pengarna. För att lyfta detta och hjälpa folk förstå sig själva och sin egen privatekonomi bättre.

Thalers forskning i korthet

Thaler med kollegor var pionjärer att visa att:

- Människan har kognitiva begränsningar som gör att vi inte lyckas ta optimala ekonomiska beslut

- Torts detta har vi ofta en övertro på vår förmåga att ta bra beslut

- Vi har svårt att se helheten vilket leder till irrationellt beteende

Det är våra svårigheter med att se helheten av vår ekonomi och våra ekonomiska beslut som gör att vi slår till på flygbiljetter för att par tusenlappar, fastän vi skulle kunna hitta några som är några hundralappar billigare om vi letade lite till, men samtidigt kan avstå från att  köpa en plastkasse i butik för att den kostar 5 kr. Fem kronor känns dyrt och vanligtvis kostar det bara 2 kr, därför avstår vi. Men beslutet att avstå ger för de allra flesta ingen påverkan på deras privatekonomi. Att köpa något för flera tusen är däremot är ett större beslut. Men eftersom summan redan är så stor, så känns det relativa värdet av att kanske hitta biljetter för 200kr mindre, inte så viktigt. Summan känns obetydlig i sammanhanget. 

Detta leder till att vi lättvindigt kan genomföra ett köp där vi betalar några hundra kronor extra för en vara vi vet vi kan få billigare om vi anstränger oss lite, samtidigt som vi vägrar köpa en kasse för 5 kr. Detta beror på en process som kallas för mental accounting, på svenska mental bokföring. Detta fenomen leder till att vi ibland lägger krut på fel saker när vi vill förbättra vår ekonomi. Vi får helt enkelt fel fokus och tappar helhetsbilden.

Det är vår övertro på vår egen förmåga som leder till att vi satsar på nya bolag på börsen och hoppas på att vi över tid ska slå index, istället för att investera i indexfonder, fastän det är det bästa alternativet för de flesta. Det är också det som leder till en överaktivitet på aktiemarknaden, att vi köper och säljer för ofta, fastän forskning visar att vi tjänar på att vara mindre aktiva. 

Jag hoppas få tid till att skriva mer om denna forskning. Jag vill med detta inlägg ge en snabb överblick av området. Jag kan också rekommendera min bok för den som vill lära sig mer om hur den kan använda beteendeekonomi för att ta bättre ekonomiska beslut.

 

Trevlig tisdag!

Ger spartips ur min bok i TV4

I morse var jag med i TV4 och gav konkreta spartips ur min bok Hjärnkoll på pengarna. I boken förklarar jag hur vår hjärna funkar, hur den luras oss till att tänka kortsiktigt, och hur du med vetskap om detta kan sätta upp konkreta strategier för att lyckas bättre med den ekonomi. Den tar upp forskning inom psykologi, neurovetenskap och beteendeekonomi och förklarar varför det inte alltid är så lätt att spara, fastän vi gärna vill. Du kan se klippet här.

elinTV4.jpg

Intervju i SvD

I lördagens upplaga av Svenska dagbladet kommer en intervju om min bok publiceras. Men redan idag kan man läsa den online.

"Det är helt enkelt lättare konsumera för sparpengarna om det bara är ”pengar på ett konto” än om det är pengar som du tar från ditt framtida hus eller nästa långresa. Som exempel på betydelsen av drömmar nämner Elin Helander att det är enklare att spara till en resa om man redan har bestämt vart man ska åka, vilket hotell man ska bo på och om man kan föreställa sig hur man ligger där i solstolen med en bra bok i handen."

Skärmavbild 2017-09-22 kl. 12.29.02.png

Veckan då boken släpps!

Denna vecka släpptes min bok Hjärnkoll på pengarna. Det känns riktigt kul att få hålla boken i handen! Det som ytterligare glädjer mig är att hela 45% av första upplaga redan var såld INNAN boken kom ut i onsdags tack vare era förbeställningar. Galet kul!

Bok.jpg

Veckan har varit extra fylld med intervjuer som kommer släppas snart och poddinspelningar. På lördag skriver Svenska dagbladet om min bok!

 

Trevlig torsdag!

 

Den 20 sep släpper jag min bok!

Den 20 september släpps den här pärlan :)

Vart kan jag köpa boken?

Den kommer bland annat säljas på Bokus och Adlibris.

 

Instagram: Elin.Helander

Twitter: ElinHelander

Radiointervju

Idag var jag och träffade Helena von Zweigbergk och spelade in ett avsnitt av Oförnuft och känsla (ett av mina favoritprogram!). Vi pratade om varför vissa är bra på att hantera pengar medan andra är dåliga. Och vad menar vi ens med att vara bra på att hantera pengar? Vi pratade om pengar och skam. Om drömmar och mål och att pengar inte alls är viktigt, utan det vi kan göra för dem. Om hjärnan, belöningar och varför vi så lätt spenderar de där pengarna vi hade tänk spara. Jag hade kunnat vara kvar hela dagen för att prata mer om detta. Avsnittet sänds senare i sommar på P1!

Semester och framtidsfällan

Sommaren närmar sig med stormsteg!

Var femte svensk lånar till sin sommarsemester och en av fyra kommer troligtvis inte spara till en sommarsemester i år visar en undersökning mina kollegor och jag har gjort på Dreams. Svenska dagbladet skriver om den idag. Vi ser också att det är vanligare bland de med lägre inkomster att handla sin semester på kredit. Att handla på kredit är ju nödvändigtvis inte dåligt. Man kan samla poäng till sin fördel och ibland behöver man boka saker i ett tidigt skede.

Men jag tror inte att det är hela sanningen. 

Vår psykologi spelar också roll här. Det finns något som jag kallar för 'Framtidsfällan'. Framtidsfällan betyder att vår hjärna har svårigheter att planera för framtiden. Den överskattar våra framtida förmågor och den underskattar framtida problem. Det betyder att vi tenderar att överskatta vår framtida sparförmåga. Vi tenderar också att underskatta framtida kostnader. 'Det händer så mycket kul nu. I höst kommer jag bara ta det lugnt och då kommer jag kunna spara mer pengar'. 

Försök hitta en balans där du tar beslut som är bra för dig här och nu, men som också är bra för ditt framtida jag. Det man kan göra när vi har dessa tankar är att påminna sig själv om Framtidsfällan. När hösten kommer dyker nya roliga saker upp vi vill lägga pengar på. Ge ditt framtida jag schyssta förutsättningen. Detta uppnås enkelt genom många bäckar små, ett litet sparande som rullar på hela tiden.

Nu när sommaren börjar närma sig kan det kännas orimligt att tänka på vintern. Men att ägna en liten tanke åt vad du kanske vill göra i vinter och sätt upp ett sparande till det nu, är att kratta för ditt framtida jag. Tänk vad glad du kommer bli när du planerar en vinterresa någonstans och redan har pengarna där på kontot. 

Det är idag 213 dagar kvar till julafton. Lägger vi undan 25 kr om dagen fram tills dess har vi fått ihop 5325 lagom till jul. Nice juh! Jag har därför startat en ny dröm idag för detta i Dreams. Drömmen är öppen och häng gärna på och spara tillsammans med mig! Pengarna du sparar ligger säkert på ditt konto och du kan bara ta ut dina egna pengar. Men vi kan följa varandras sparresa tillsammans :).

Gå med i drömmen här.
 


/Elin
 

Allt samlat på ett ställe

Efter att ha bloggat på flera olika ställen har jag nu samlat allt material på ett ställe. Här. Jag har tidigare inlägg på nordnetbloggen och jag skrivet också ibland på getdreams.com. Men här finns nu alla mina inlägg samlade och jag kommer börja uppdatera mer ofta nu när jag är klar med bokmanuset 'Hjärnkoll på pengarna'. Boken kommer ut i sep och det har varit ett drömjobb att få skriva den! Det känns både naturligt och lite overkligt på samma gång att jag har en bok som kommer ut i höst. Kommer bli kul att få hålla boken i handen snart! Vi håller idagarna på och bestämma bokomslag.

Vi ses!

Elin

Föreläsning i Västerås

I dag var jag i Västerås och föreläste på BUS-dagarna, en konferens som anordnas för Sveriges alla budget- och skuldrådgivare. Dagen inleddes med en föreläsning av finansmarknadsminister Per Bolund som berättade om Regeringens arbete för att främja en balanserad och hälsosam privatekonomi. Som exempel på vad som händer i branschen angav han nya digitala tjänster som gör det enkelt och kul att spara. 

På eftermiddagen var det min tur att föreläsa om sparpsykologi. Varför vi har så svårt att ta bra ekonomiska beslut (fast vi så gärna vill) och vad man kan göra för att "nudga" sig själv till att ta mer hälsosamma privatekonomiska beslut. Allt handlar om att förstå hur vår hjärna fungerar och vad vi kan göra för att samarbeta med dem. Ofta är det den som sätter käppar i hjulen och får oss att agera impulsivt och tänka kortsiktigt istället för vad som blir bra på lång sikt

Lär dig mer om hur vi fattar beslut

Hej på er! Tack till alla som deltog i undersökningen jag nämnde i ett tidigare Sparpoddenavsnitt, hela 326 st svarade! I senaste avsnittet av Sparpodden berättar jag om resultaten. Men jag sammanfattar de även här.

Undersökningen innehöll frågor om ekonomisk kunskap, matematik och beslutsfattande. Jag passade även på att fråga om ert sparande. Låt oss gå till resultaten och lära oss mer om beslutsfattande!

Över snittet i ekonomisk kunskap

Hela 91% av alla deltagare svarade rätt på alla 3 frågor om ekonomisk kunskap. Grymt! Ni ligger över snittet. Är det för att ni lyssnar på Sparpodden tro? ;) Dessa frågor mäter hur kunnig man är för att ta till sig ekonomisk information och navigera i ett ekonomisk samhälle. Frågorna är framtagna av forskaren AnnaMaria Lusardi och används för att mäta den ekonomiska kunskapsnivån mellan länder.

Länder som ligger bäst till när man mäter (alla länder deltar inte) är Australien, Kanada, Danmark, Finland, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Israel. Sämst till ligger länder i södra Asien.

Men varför matematik då?

Jo, jag lade också till några typiska matematikfrågor man brukar ha med när man kollar den ekonomiska kunskapen för att säkerställa att de som svarar kan grundläggande matematik (vilken man behöver kunna för att svara på frågorna). Och det kunde ni! Men trotts att ni kunde matematiken, så svarade fler fel på ekonomi-frågorna (än mattefrågorna). Detta är också ett typiskt mönster. Att vi presterar aningen sämre när frågorna sätt i en ekonomisk kontext. Särskilt kvinnor tenderar att svara "vet ej" i större utsträckning. Det verkar således att den ekonomiska kontexten har en inverkan på vårt självförtroende att kunna svara på frågorna.

Men trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor.

Vi påverkas av hur alternativen ser ut när vi fattar beslut

Jag ställde sen ett par frågor där jag undersökte hur konsekventa ni var i ert beslutsfattande, och om jag kunde påverka det genom hur frågorna presenteras. Och det kunde jag.

Kom ihåg, det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, utan jag var intresserad av om man var konsekvent i sitt beslutsfattande eller om jag med hjälp av kunskap om hur hjärnan fungerar kan få folk att ändra sig. Kom också ihåg att resultaten är på gruppnivå. Även dessa frågor är tagna från forskare som studerar beteendeekonomi, så jag kan tyvärr inte ta någon cred för deras briljans.

Genom att lägga till ett sämre alternativ till frågor där man fick välja mellan två saker, låt oss säga att du fick välja på ett äpple eller ett päron (som Peter så fint förklarar det i podden), och jag lägger till ett alternativ med ett gammal päron, så väljer fler det alternativ som är bättre än det sämre alternativ jag lagt till. I detta fall bör folk välja Päron. (Älskar att beskriva sånt här i text). Här är ett exempel från undersökningen.

Jag frågar om du vill ha en vecka i Rom med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Eller en vecka i Paris, med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Ungefär hälften borde välja Paris och hälften Rom. Men jag har lagt till ett alternativ i mitten som är en resa till Rom, samma som alternativet ovan, men det inte ingår kaffe till maten. Detta gör att fler väljer Rom-alternativet där kaffe ingår, än Paris-alternativet där också kaffe ingår. Jag testar detta i flera frågor och i en typ av fråga så får jag folk att välja dyrare tidningspremeniuationer genom att lägga till ett "dåligt" alternativ till det dyrare alternativet. Fast jag tidigare i undersökningen ställt samma fråga utan det "sämre" alternativet och då ville de flesta ha det billigare alternativet.

Så trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor. Kunskap skyddar oss inte helt och hållet mot dessa kognitiva genvägar som hjärnan tar när vi tänker. När vi ska ta beslut väger vi för och nackdelar mot varandra. Vill vi ha det si eller så. Men det är omöjligt att ta in all relevant information för alla beslut vi tar. Det är med andra ord omöjligt att tänka på allt. Skulle vi tänka på allt hela tiden hinner vi inte med så mycket annat än att analysera saker fram och tillbaka. Detta har hjärnan löst på ett smidigt sätt med något som Kahneman och Tversky kallar för heuristics. Heuristics betyder genvägar, kognitiva genvägar och går att läsa mer om här. 

I exemplen ovan handlar det om att vi jämför alternativen mot varandra och väljer det som är bäst. Att välja vilket som är bäst mellan Rom och Paris är svårt (och det finns inget objektivt rätt svar). Men när vi lägger in ett tredje alternativ kan vi iaf dra slutsatsen att Rom med kaffe är bättre än Rom utan kaffe, och så väljer vi Rom.

Ekonomisk IQ handlar just om att ha kunskap och förståelse för dessa processer, hur vår hjärna fungerar och påverkas av olika sammanhang. Har vi inte det riskerar vi att handla dyrare varor än vad vi hade tänk. Att ta mer risk an vad vi hade planerat. Och att inte vara konsekventa i våra beslut.

Jag var själv och kollade på bil i helgen och det slutade med att jag kollade på en bil som var dubbelt(!) så dyr än det pris jag hade tänk från början. Lyckligtvis blev det inget köp. Men jäklans vilken fin bil alltså... :) När starka känslor börjar kicka in är det lätt att ryckas med. Jag blev kär i den där bilen och började genast hitta argument för att jag borde köpa den jag blev helt plötsligt väldigt kreativ i hur jag skulle kunna få fram tillräckligt med pengar.

Men låt oss gå tillbaka till undersökningen.

Undersökningen innehöll också andra frågor som testar hur vi tänker om sannolikhet och information. Jag beskriver dessa frågor i detta inlägg.

På frågan om sjukhuset och vilket sjukhus (det större, eller det mindre) som skulle ha flest dagar där de förlöste mer än 60% pojkar svarade endast 45% rätt. Kolla in mitt tidigare inlägg jag länkar till här ovan för att se hela frågan och rätt svar till den. Denna fråga visar på våra svårigheter för att dra slutsatser om data, sannolikhet, varians och information. Ja, jag vet inte hur jag riktigt ska sammanfatta det. Att vår hjärna lurar oss ibland helt enkelt!

En annan fråga handlar om sannolikhet och tärningskast, även denna tas upp i mitt andra blogginlägg och 90% svarade rätt på den! Bra jobbat!

Vi spar mycket men vill spara mer

Så, vad kul att du har läst hela vägen hit. Nu tänkte jag avsluta med att berätta lite om er Sparpodden-lyssnare. Om ni inte redan visste det så är 90% av er män. Jag vill passa på att rekommendera Instagram-kontot Aktietjejerna som ett komplement till de poddar och bloggar ni kanske redan följer för er 10% som inte är män. Fast män kan såklart också följa det. Do it!

Sjuttiotre procent vill spara mer pengar. En god förutsättning för att just spara mer pengar - att viljan finns där.

  • 15% sparar 10% eller mindre av sin disponabla inkomst
  • 50% sparar 10-30% av sin disponabla inkomst
  • 35% sparar 30% eller mer av sin disponabla inkomst

Dela gärna med er hur ni har lagt upp ert sparande i kommentarsfältet nedan för att inspirera andra hur ni gör och tänker kring det. Gör ni en budget i excel? (Det gör jag) Eller sparar ni det som blir över varje månad?

Har du läst hela vägen hit och tycker det här var intressant så tycker jag du ska lyssna på Sparpodden-avsnittet :)

/Elin