Lär dig mer om hur vi fattar beslut

Hej på er! Tack till alla som deltog i undersökningen jag nämnde i ett tidigare Sparpoddenavsnitt, hela 326 st svarade! I senaste avsnittet av Sparpodden berättar jag om resultaten. Men jag sammanfattar de även här.

Undersökningen innehöll frågor om ekonomisk kunskap, matematik och beslutsfattande. Jag passade även på att fråga om ert sparande. Låt oss gå till resultaten och lära oss mer om beslutsfattande!

Över snittet i ekonomisk kunskap

Hela 91% av alla deltagare svarade rätt på alla 3 frågor om ekonomisk kunskap. Grymt! Ni ligger över snittet. Är det för att ni lyssnar på Sparpodden tro? ;) Dessa frågor mäter hur kunnig man är för att ta till sig ekonomisk information och navigera i ett ekonomisk samhälle. Frågorna är framtagna av forskaren AnnaMaria Lusardi och används för att mäta den ekonomiska kunskapsnivån mellan länder.

Länder som ligger bäst till när man mäter (alla länder deltar inte) är Australien, Kanada, Danmark, Finland, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Israel. Sämst till ligger länder i södra Asien.

Men varför matematik då?

Jo, jag lade också till några typiska matematikfrågor man brukar ha med när man kollar den ekonomiska kunskapen för att säkerställa att de som svarar kan grundläggande matematik (vilken man behöver kunna för att svara på frågorna). Och det kunde ni! Men trotts att ni kunde matematiken, så svarade fler fel på ekonomi-frågorna (än mattefrågorna). Detta är också ett typiskt mönster. Att vi presterar aningen sämre när frågorna sätt i en ekonomisk kontext. Särskilt kvinnor tenderar att svara "vet ej" i större utsträckning. Det verkar således att den ekonomiska kontexten har en inverkan på vårt självförtroende att kunna svara på frågorna.

Men trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor.

Vi påverkas av hur alternativen ser ut när vi fattar beslut

Jag ställde sen ett par frågor där jag undersökte hur konsekventa ni var i ert beslutsfattande, och om jag kunde påverka det genom hur frågorna presenteras. Och det kunde jag.

Kom ihåg, det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, utan jag var intresserad av om man var konsekvent i sitt beslutsfattande eller om jag med hjälp av kunskap om hur hjärnan fungerar kan få folk att ändra sig. Kom också ihåg att resultaten är på gruppnivå. Även dessa frågor är tagna från forskare som studerar beteendeekonomi, så jag kan tyvärr inte ta någon cred för deras briljans.

Genom att lägga till ett sämre alternativ till frågor där man fick välja mellan två saker, låt oss säga att du fick välja på ett äpple eller ett päron (som Peter så fint förklarar det i podden), och jag lägger till ett alternativ med ett gammal päron, så väljer fler det alternativ som är bättre än det sämre alternativ jag lagt till. I detta fall bör folk välja Päron. (Älskar att beskriva sånt här i text). Här är ett exempel från undersökningen.

Jag frågar om du vill ha en vecka i Rom med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Eller en vecka i Paris, med hotell, flyg, mat och hyrbil betald. Ungefär hälften borde välja Paris och hälften Rom. Men jag har lagt till ett alternativ i mitten som är en resa till Rom, samma som alternativet ovan, men det inte ingår kaffe till maten. Detta gör att fler väljer Rom-alternativet där kaffe ingår, än Paris-alternativet där också kaffe ingår. Jag testar detta i flera frågor och i en typ av fråga så får jag folk att välja dyrare tidningspremeniuationer genom att lägga till ett "dåligt" alternativ till det dyrare alternativet. Fast jag tidigare i undersökningen ställt samma fråga utan det "sämre" alternativet och då ville de flesta ha det billigare alternativet.

Så trots att vi har en grym ekonomisk kunskap så trampar vi ibland i typiska tankefällor. Kunskap skyddar oss inte helt och hållet mot dessa kognitiva genvägar som hjärnan tar när vi tänker. När vi ska ta beslut väger vi för och nackdelar mot varandra. Vill vi ha det si eller så. Men det är omöjligt att ta in all relevant information för alla beslut vi tar. Det är med andra ord omöjligt att tänka på allt. Skulle vi tänka på allt hela tiden hinner vi inte med så mycket annat än att analysera saker fram och tillbaka. Detta har hjärnan löst på ett smidigt sätt med något som Kahneman och Tversky kallar för heuristics. Heuristics betyder genvägar, kognitiva genvägar och går att läsa mer om här. 

I exemplen ovan handlar det om att vi jämför alternativen mot varandra och väljer det som är bäst. Att välja vilket som är bäst mellan Rom och Paris är svårt (och det finns inget objektivt rätt svar). Men när vi lägger in ett tredje alternativ kan vi iaf dra slutsatsen att Rom med kaffe är bättre än Rom utan kaffe, och så väljer vi Rom.

Ekonomisk IQ handlar just om att ha kunskap och förståelse för dessa processer, hur vår hjärna fungerar och påverkas av olika sammanhang. Har vi inte det riskerar vi att handla dyrare varor än vad vi hade tänk. Att ta mer risk an vad vi hade planerat. Och att inte vara konsekventa i våra beslut.

Jag var själv och kollade på bil i helgen och det slutade med att jag kollade på en bil som var dubbelt(!) så dyr än det pris jag hade tänk från början. Lyckligtvis blev det inget köp. Men jäklans vilken fin bil alltså... :) När starka känslor börjar kicka in är det lätt att ryckas med. Jag blev kär i den där bilen och började genast hitta argument för att jag borde köpa den jag blev helt plötsligt väldigt kreativ i hur jag skulle kunna få fram tillräckligt med pengar.

Men låt oss gå tillbaka till undersökningen.

Undersökningen innehöll också andra frågor som testar hur vi tänker om sannolikhet och information. Jag beskriver dessa frågor i detta inlägg.

På frågan om sjukhuset och vilket sjukhus (det större, eller det mindre) som skulle ha flest dagar där de förlöste mer än 60% pojkar svarade endast 45% rätt. Kolla in mitt tidigare inlägg jag länkar till här ovan för att se hela frågan och rätt svar till den. Denna fråga visar på våra svårigheter för att dra slutsatser om data, sannolikhet, varians och information. Ja, jag vet inte hur jag riktigt ska sammanfatta det. Att vår hjärna lurar oss ibland helt enkelt!

En annan fråga handlar om sannolikhet och tärningskast, även denna tas upp i mitt andra blogginlägg och 90% svarade rätt på den! Bra jobbat!

Vi spar mycket men vill spara mer

Så, vad kul att du har läst hela vägen hit. Nu tänkte jag avsluta med att berätta lite om er Sparpodden-lyssnare. Om ni inte redan visste det så är 90% av er män. Jag vill passa på att rekommendera Instagram-kontot Aktietjejerna som ett komplement till de poddar och bloggar ni kanske redan följer för er 10% som inte är män. Fast män kan såklart också följa det. Do it!

Sjuttiotre procent vill spara mer pengar. En god förutsättning för att just spara mer pengar - att viljan finns där.

  • 15% sparar 10% eller mindre av sin disponabla inkomst
  • 50% sparar 10-30% av sin disponabla inkomst
  • 35% sparar 30% eller mer av sin disponabla inkomst

Dela gärna med er hur ni har lagt upp ert sparande i kommentarsfältet nedan för att inspirera andra hur ni gör och tänker kring det. Gör ni en budget i excel? (Det gör jag) Eller sparar ni det som blir över varje månad?

Har du läst hela vägen hit och tycker det här var intressant så tycker jag du ska lyssna på Sparpodden-avsnittet :)

/Elin