Ibland snubblar vi när vi tänker - varför drabbas vi av tankefällor och hur påverkar de din ekonomi?

Har det hänt att du snubblat när du går? En ojämn trottoarkant som foten stutar i, eller ett ojämnt trappsteg som gör att du tappar balansen? Men tack vare en excellent förmåga av kroppen kompenserar den snabbt för händelsen och vi hittar balansen igen. Kanske kollar vi oss omkring och hoppas att ingen såg. (Det händer även den bästa.)

Men har det hänt att du snubblar när du tänker? Att du trillat dit i en tankefälla? Förmodligen, men du märkte nog inte av det.

I detta inlägg förklara varför vi ibland snubblar när vi tänker. Jag ger också några exempel på vanliga tankefällor och hur hur de påverkar din ekonomi.

Heuristics är ett ord som Daniel Kahneman och Amos Tverky använder i sina teorier om hur vi tar beslut. Och det är i just detta begrepp som vi kommer att finna förklaringen till varför tankefällor uppstår.

Men innan vi går in på begreppet heuristics förtjänar först herrarna Kahneman och Tversky en introduktion.

Många av er har säkert hört talas om boken "Thinking Fast & Slow". Den gavs ut 2011 och blev en bästsäljare. Boken är skriven av psykologen Daniel Kahneman och sammanfattar på ett populärvetenskapligt sätt hans forskning inom beslutsfattande. Forskning han gjorde med bland annat kollegan Amos Tversky. I boken förklarar han teorin som han utvecklade tillsammans med Tversky vilken blev att kallas the prospect theory.

Deras forskning belyser hur människor fattar ekonomiska beslut och kunde visa att vi inte alls är så rationella som man tidigare trott. I sina forskningsstudier upptäckte de att folk begick tankefel på ett systematisk sätt. De fann alltså vissa återkommande situationer där folk tenderade att ta beslut på ett icke rationellt eller inkonsekvent sätt.

Forskningen har varit mycket betydelsefull inom området ekonomi (beteendekonomi) och år 2002 tilldelas Daniel Kahneman Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, också kallat Nobels pris i ekonomi (det stod aldrig något om pris till ekonomisk forskning i Alfred Nobels testamente, så detta pris upprättades alltså senare av Riksbanken).

Den skarpe läsaren undrar kanske här varför inte Amos Tversky fick något pris? Priset delas aldrig ut till icke-levande personer. Har du trillat av pin har du därmed missat chansen att bli Nobelpristagare.

Kahneman, Tversky och Paul Slovic har tidigare givit ut boken Judgement Under Uncertanty: Heuristics and Biases. Boken är ganska tung att läsa. Men tar du dig igenom den vet du allt värt att veta inom beslutsfattande.

Vad betyder Heuristics?

När vi ska ta beslut väger vi för och nackdelar mot varandra. Vill vi ha det si eller så. Men det är omöjligt att ta in all relevant information för alla beslut vi tar. Det är med andra ord omöjligt att tänka på allt. Skulle vi tänka på allt hela tiden hinner vi inte med så mycket annat än att analysera saker fram och tillbaka.

Det här har hjärnan löst på ett smidigt sätt med något som Kahneman och Tversky kallar för heuristics. Heuristics betyder genvägar, kognitiva genvägar.

Vi använder oss ofta av kognitiva genvägar när vi fattar beslut. Av vissa kallat; sunt förnuft, erfarenhet, eller "effektivt beslutsfattande”.

I Kahnemans bok delar han förenklat in våra beslutsfattande processer i två system; system 1 och system 2.

System 1 är det snabba och intuitiva systemet (genvägen) medan system 2 är ett mer långsamt och reflekterande system.

System 1 är ett smart system och det är tack vare det som vi snabbt kan komma till skott och bestämma oss för något. Men det finns situationer då system 1 gör att vi fäller krokben på oss själva.

Det är alltså på grund av system 1, som är snabbt och effektivt för att det tar genvägar, som tankefällor uppstår.

Låt oss undersöka saken lite närmre...

I staden Egalia finns det två sjukhus. I det större sjukhuset föds det ca 45 barn varje dag, och i det mindre sjukhuset föds det ca 15 barn varje dag. Som du vet är ungefär hälften av alla barn som föds pojkar, och hälften flickor. Såklart varierar det från dag till dag. Vissa dagar föds det fler flickor, och andra dagar fler pojkar. Under en period av 1 år förde båda sjukhusen statistik över hur många dagar det föddes mer än 60 % pojkar. Vilket sjukhus tror du hade flest sådana dagar?

  1. Det större sjukhuset
  2. Det mindre sjukhuset
  3. Båda sjukhusen har ungefär lika många dagar (inte större än 5 % skillnad)

Ja, du får fundera lite på den. Jag återkommer till staden Egalia igen senare i inlägget.

Ibland sätter vi krokben på oss själva

Vi har svårt med sannolikhet

Hur många av oss har inte när vi spelat yatzy utbrist "Det är inte sant! Fick du yatzy IGEN?" när en motspelare får yatzy för andra gången i rad. Något inom oss säger att hon borde inte få yatzy 2 gånger, och särskild inte på rad (medan du inte har fått någon alls, så funkar det helt enkelt inte i en rättvis värld).

Men det är precis så det funkar i en rättvis värld. Och detta kallas för misconception of randomness.

När vi tänker på sannolikheten för att saker och ting inträffar blandar vi lätt in föregående händelser och (av någon oförklarlig och märklig anledning) får vi för oss att dessa händelser har betydelse för kommande händelser.

Vi tar det igen med ett konkret exempel:

Om vi tar och singlar slant sex gånger. Vilket av alternativen nedan de tror är störst sannolikhet att jag får:

A: Krona, Klave, Krona, Klave, Klave, Krona

B: Klave, Klave, Klave, Klave, Klave, Klave

C: Lika stor/liten sannolikhet för båda

Här tenderar folk att tro att det är mer troligt att få alternativ A än alternativ B. (Rätt svar är alternativ C).

Har vi singlat slant 3 gånger och fått klave alla tre gångerna känns det som att det borde bli krona denna gång. Men oavsett hur många gånger vi singlat slanten, och oavsett vad vi har fått tidigare är det alltid 50/50 chans för båda sidorna.

Tillgänglighetsgenvägen

Ett annat exempel på där vi sätter krokben på oss själva är något som kallas för availability heuristicseller tillgänglighetsgenvägen. Vår hjärna får lätt för sig att händelser som vi lätt kan dra oss till minne har större sannolikhet att inträffa.

På vilket sätt ställer detta till det för oss då?

Händelser som får stor medial betydelse är lättare att komma ihåg och vi blir därför mer oroliga att drabbas av dessa händelser/sjukdomar än andra mer sannolika händelser eller sjukdomar. Exempelvis är det vanligare att folk är flygrädda än rädda för att åka bil, trots att det är större sannolikhet att dö i bilkrasch.

Detta leder till att vi skyddar oss från saker som har liten sannolikhet att inträffa oss, medan vi utsätter oss för, och underskattar, andra faror som har större sannolikhet att drabba oss. (Vi kanske är rädda för att flyga, samtidigt som vi dricker alkohol/röker och tränar för lite).

Misconception of randomness och tillgänglighetsgenvägen är båda exempel på hur system 1 vilseleder oss till att tänka och agera på ett icke-konsekvent eller särskilt rationellt sätt.

Vill ni veta mer om tankefel OCH höra självaste Günther Mårder (tidigare sparekonom på Nordnet) begå en tankefälla? (hint: att tidigare händelser skulle påverka kommande händelser) Då kan ni lyssna på detta avsnitt av Sparpodden.

Hur påverkar tankefällor oss ekonomiskt?

Ovannämnda tankefällor är inte helt ovanliga att hamna i när vi ska ta ekonomiska beslut. Jag ska ge några exempel på irrationella beteende som kan uppstå på grund av dem.

  • Vi säljer aktier som har gått bra. Eftersom de har gått bra en längre tid borde det ju vända snart. Bäst att sälja innan det vänder, va?
  • Vi behåller aktier som inte går så bra av samma anledning. De har ju gått så dåligt en lång tid nu, så snart borde det ju vända. Detta beteende kan även uppstå på grund av något som kallas för loss aversion.
  • Tillgänglighetsgenvägen (availability heuristics) är en tankefälla som ligger bakom företeelsen att folk är motvilliga till att investera i aktier efter en börskrasch/kris. Däremot efter flera år av medial uppmärksamhet om den heta börsen vågar de äntligen sig in på marknaden igen. (Den senaste börskraschen ligger nu långt bak i minnet och dammar). De ger sig därför in för sent och på en kanske övervärderad börs.

I detta inlägg beskriver jag en annan tankefälla som försämrar vår ekonomi - förankringsfällan (eller framing)

Hur gick det med staden Egalia?

Vilket sjukhus tror du hade flest dagar där det föddes fler än 60 pojkar, det mindre eller det större sjukhuset?

Rätt svar är alternativ B, det mindre sjukhuset. Färre antal observationer, eller ett mindre urval, ökar risken för avvikelsen mot det ”sanna” värdet (i detta fall att ungefär hälften av barnen kommer vara pojkar).

Ett annat exempel som illustrerar samma sak är att om medellängden för svenska kvinnor är 168 cm och du väljer att mäta 3 kvinnor, så är sannolikheten stor att medelvärdet på dessa kvinnor inte kommer bli 168. Men om vi istället mäter 20 kvinnor så är det större sannolikhet att vi får ett medelvärde som ligger nära det ”sanna” medelvärde för svenska kvinnor. Med andra ord så får outliers (i det här fallet personer som är extremt långa eller korta) en mindre inverkan när vi har ett större urval.

I det mindre sjukhuset föds färre barn, alltså kommer de ha fler dagar som avviker från det ”sanna värdet”.

Sammanfattningsvis

Heuristics betyder mentala genvägar som hjärnan tar för att kunna ta beslut på ett effektivt sätt. Att tänka på allt hela tiden tar för mycket energi. Och ibland behöver vi ta beslut snabbt (vi har inte oändligt med tid). Forskning av Kahneman och Tversky visar att människor gör systematiska tankefel i vissa situationer. Dessa kallas för tankefällor.

Tankefällor gör att vi tar beslut som missgynnar vår ekonomi.

Förenklat kan man säga att hjärnan använder sig av två system för att ta beslut; ett som är snabbt och effektivt men som kan leda till tankefel (system 1), och ett som är mer reflekterade men långsamt (system 2).

Bra att lägga på minnet:

  • Vi missförstår ofta sannolikhet. Har en person nyss fått yatzy känns det som att den har förbrukat sin tur och inte borde få det igen.
  • Ju färre mätpunkter, desto större inverkar har avvikande värden. Samla alltså tillräckligt med information inför ett beslut.
  • Tankefällor påverkar din ekonomi negativt
  • Lugn, även Günther Mårder ”snubblar” ibland. Det händer alltså även den bästa.

Hälsningar

Elin Helander

Twitter @ElinHelander