Hjärnan lurar oss att inte spara: jag berättar mer i dagens Plånboken i P1

Plånboken i P1

I dag var jag med i plånboken i P1 och pratade om hjärnan och sparande. I programmet berättar jag bland annat om en vanlig tankefälla som heter Anchoring Adjustment (jag kommer beskriva fler tankefällor senare i bloggen). Och hur du kan handskas med dina dåliga vanor på ett effektivt sätt.

Förankringsfällan

Anchoring adjustment, eller förankring som det heter på svenska används flitigt av företag. Den får oss att konsumera mer, vilket är bra för företagen. Men mindre bra för vår privatekonomi.

Vad är då Förankring?

Enkelt förklarat så handlar det om att vi förhåller oss till den första siffra vi ser.

Ponera att du ska konsumera en cykel. Du har tänkt dig någonting i 6000-kronorsklassen.

Du går in i en cykelbutik. Och vad händer där? Jo, du kommer direkt exponeras för cyklar i en högre prisklass än vad du hade tänkt dig. Du ser en cykel för 12.000kr, en annan för 14.000kr och en riktigt läcker en för 23.000kr. Sen kanske en cykel för 9.000 kr.

Om du har drabbats av förankringsfällan är det nu troligt att du känner att cykeln för 9.000 kr är ganska billig. För den är ju det i förhållande till de andra priserna du har exponerats för.

Och när affären är klar är det troligt att du står där med en cykel som är lite dyrare än vad du först hade tänkt.

Men om du är nöjd med ditt köp fast det blev dyrare än vad du hade tänkt, är detta så farligt?

Neä, men det leder till att du spenderar mer än vad du hade tänkt.

Hur många gånger har du handlat något i en billigare prisklass än vad du först hade tänkt, eller en dyrare prisklass än vad du hade tänkt? Personligen har jag fallit offer för förankringsfällan flera gånger och handlat dyrare varor än vad jag först hade planerat.

Du kan enkelt testa förankringsfällan på dina vänner (vem älskar inte att göra experiment på sina vänner?).

Ta en burk och fyll den med kaffebönor. Be några vänner att gissa hur många bönor det är i burken (den klassiska utslagsfrågan efter en tipsprommenad). Börja själv med att gissa, eller få med en vän i experimentet genom att be hen först gissa på till exempel 200 bönor. Låt sedan de andra säga sina gissningar.

Gör om samma sak med en ny grupp människor. Fast be denna gång vännen som du bett att säga sin gissning först säga 500 bönor. Be sedan de andra att gissa.

Resultat: skrämmande

Trots samma burk med samma antal bönor i kommer du få helt olika medelvärden över de båda gruppernas gissningar. Varför?  För att de påverkades av första personens gissning.

Större ekonomisk frihet handlar om goda vanor

Anledningen till att jag tog upp just vanor i radioprogrammet är att de ofta är avgörande för hur vår ekonomiska situation ser ur. Att nå större ekonomisk frihet handlar just om att ha goda vanor.

Därför kommer jag i nästa inlägg göra en djupdykning i ämnet. Vad är en vana, varför har vi dem och hur handskas du med dem. Svaren kommer nästa vecka.

Klicka här för att lyssna (7 min).

/Elin