Richard Thaler och hans forskning

Beteendeekonomen Richard Thaler blev igår meddelad att han fick Riksbankens pris i ekonomi till Nobels minne. Näst efter Thaler och hans närmaste är nog jag den som är gladast åt detta! Låt mig förklara varför.

Thalers arbete har lyckas förklara hur vi människor faktiskt beter oss i ekonomiska situationer. Innan han och andra pionjärers arbete inom området fick uppmärksamhet så jobbade ekonomer mest med att ta fram teorier om hur människor optimalt borde bete sig ekonomiskt. Men detta är varken intressant eller relevant. Det viktiga är förstå hur människor faktiskt beter sig. För när vi vet det kan vi förutspå hur folk kommer agera i olika situationer och vi kan också skapa tjänster och möjligheter som får de att ta så bra beslut som möjligt. Men för att kunna göra det, måste vi först förstå människans förutsättningar och egenskaper. Vi måste testa och undersöker hur hon beter sig i verkliga situationer, inte gissa oss till utefter mossiga ekonomiska teorier. 

Vi kan inte skapa en medicin utan att först förstå hur människokroppen fungerar. Vi kan heller inte skapa bra ekonomiska tjänster, utan att först förstå hur människor bete sig ekonomiskt.  Thaler har bland annat kritiserat vårt pensionssystem på grund av att vi saknat förståelse för hur människor faktiskt fungerar.

Det som gör mig glad är att detta ämne äntligen får den uppmärksamhet det förtjänar. Hela mitt arbete, min passion och drivkraft, kommer från att sprida dessa kunskaper, se till att de kommer till nytta, och att även fortsätta se till att vi i Sverige är duktiga på att bedriva forskning inom beteendeekonomi. 

Och det var därför jag skrev min bok Hjärnkoll på pengarna. För att lyfta detta och hjälpa folk förstå sig själva och sin egen privatekonomi bättre.

Thalers forskning i korthet

Thaler med kollegor var pionjärer att visa att:

- Människan har kognitiva begränsningar som gör att vi inte lyckas ta optimala ekonomiska beslut

- Torts detta har vi ofta en övertro på vår förmåga att ta bra beslut

- Vi har svårt att se helheten vilket leder till irrationellt beteende

Det är våra svårigheter med att se helheten av vår ekonomi och våra ekonomiska beslut som gör att vi slår till på flygbiljetter för att par tusenlappar, fastän vi skulle kunna hitta några som är några hundralappar billigare om vi letade lite till, men samtidigt kan avstå från att  köpa en plastkasse i butik för att den kostar 5 kr. Fem kronor känns dyrt och vanligtvis kostar det bara 2 kr, därför avstår vi. Men beslutet att avstå ger för de allra flesta ingen påverkan på deras privatekonomi. Att köpa något för flera tusen är däremot är ett större beslut. Men eftersom summan redan är så stor, så känns det relativa värdet av att kanske hitta biljetter för 200kr mindre, inte så viktigt. Summan känns obetydlig i sammanhanget. 

Detta leder till att vi lättvindigt kan genomföra ett köp där vi betalar några hundra kronor extra för en vara vi vet vi kan få billigare om vi anstränger oss lite, samtidigt som vi vägrar köpa en kasse för 5 kr. Detta beror på en process som kallas för mental accounting, på svenska mental bokföring. Detta fenomen leder till att vi ibland lägger krut på fel saker när vi vill förbättra vår ekonomi. Vi får helt enkelt fel fokus och tappar helhetsbilden.

Det är vår övertro på vår egen förmåga som leder till att vi satsar på nya bolag på börsen och hoppas på att vi över tid ska slå index, istället för att investera i indexfonder, fastän det är det bästa alternativet för de flesta. Det är också det som leder till en överaktivitet på aktiemarknaden, att vi köper och säljer för ofta, fastän forskning visar att vi tjänar på att vara mindre aktiva. 

Jag hoppas få tid till att skriva mer om denna forskning. Jag vill med detta inlägg ge en snabb överblick av området. Jag kan också rekommendera min bok för den som vill lära sig mer om hur den kan använda beteendeekonomi för att ta bättre ekonomiska beslut.

 

Trevlig tisdag!