Intervju i SvD

I lördagens upplaga av Svenska dagbladet kommer en intervju om min bok publiceras. Men redan idag kan man läsa den online.

"Det är helt enkelt lättare konsumera för sparpengarna om det bara är ”pengar på ett konto” än om det är pengar som du tar från ditt framtida hus eller nästa långresa. Som exempel på betydelsen av drömmar nämner Elin Helander att det är enklare att spara till en resa om man redan har bestämt vart man ska åka, vilket hotell man ska bo på och om man kan föreställa sig hur man ligger där i solstolen med en bra bok i handen."

Skärmavbild 2017-09-22 kl. 12.29.02.png

Veckan då boken släpps!

Denna vecka släpptes min bok Hjärnkoll på pengarna. Det känns riktigt kul att få hålla boken i handen! Det som ytterligare glädjer mig är att hela 45% av första upplaga redan var såld INNAN boken kom ut i onsdags tack vare era förbeställningar. Galet kul!

Bok.jpg

Veckan har varit extra fylld med intervjuer som kommer släppas snart och poddinspelningar. På lördag skriver Svenska dagbladet om min bok!

 

Trevlig torsdag!

 

Här är ingredienserna som krävs för att bli framgångsrik

Har du ställt dig frågan vad som gör att vissa människor lyckas bättre än andra? Forskning visar att framgångsrika människor skiljer sig från andra och att vi kan lära oss av dem. Mer om detta berättar jag om i min krönika i Breakit som går att läsa här.

Skärmavbild 2017-09-14 kl. 09.01.39.png

Trevlig torsdag på er!

Elin

 

Nu kan man äntligen förbeställa min bok Hjärnkoll på pengarna!

Nu kan man förbeställa min bok Hjärnkoll på pengarna! Här via Adlibris och här via Bokus !

Skärmavbild 2017-08-31 kl. 10.54.57.png

För tre år sedan började jag detta projekt och jag började samla material till boken genom att blogga om ämnet. Förra sommaren började jag skriva på riktigt och för nästan exakt ett år sedan träffade jag mitt bokförlag för första gången. Hela resan har varit väldigt kul och jag har älskat varenda sekund av det.

Det som fick mig att vilja skriva en bok om just det här ämnet var att jag upptäckte att man allt för ofta glömde bort viktiga saker när man pratade om privatekonomi. Att få till en bra privatekonomi handlar inte bara om att veta skillnaden mellan en räntefond eller aktiefond, utan det handlar om så mycket mer. Vill du ändra på din ekonomi behöver du ändra på dina beteenden. Och hur gör man det? I dag är det främst ekonomer som pratar privatekonomi och de har ingen koll på detta, och därför pratar vi aldrig om det.

Vår hjärna är konstruerad till att söka efter snabba belöningar, medan sparande handlar just om uppskjuten belöning. Därför finner vi det så svårt att spara pengar, fast vi verkligen vill. Genom att veta mer om beteendeekonomi och hur vår hjärna fungerar blir det också lättare att nå våra pengamål. Vi behöver bara bli bättre på att samarbeta med vår hjärna.

Trevlig kväll!

 

Framtidens sparande - intervju i podden Sköna nya värld

Det finns en ny podd ute som jag älskar! Och det är inte för att jag själv deltar som gäst i ett av avsnitten, utan för att de snackar om så intressanta ämnen! Podden heter Sköna Nya Värld - En podcast om framtiden. Här är ett utklipp om hur de själva beskriver podden.

Hur kommer framtidens se ut om ett par decennier? Vi träffar experterna som ger oss en glimt av framtiden utifrån dagens samhälle och vart vårt beteende faktiskt kommer ta oss. Är dagens nya tekniker bara modeflugor eller har vi redan uppfunnit det som kommer revolutionera framtidens samhälle? 

I ett av deras avsnitt så träffar jag programledaren Andreas Eidhagen och vi snackar om framtidens sparande. Vi pratar om ny teknik och hur det påverkar vårt spar- och konsumtionsbeteende, och jag berättar vad man kan göra för att ge sig själv den framtid man vill ha. 

Eftersom jag gillar podden så mycket vill jag tipsa om fler avsnitt! Här är ett jag gillade med författaren och föreläsaren Johan Norberg om vår världs framtid

 

Trevlig torsdag på er!

Vänj dig aldrig vid sexism

Fastän det var jag som bad om notan och det är min plånbok som ligger uppe på bordet så vänder sig servitören till min sambo och ber honom sätta in kortet. Min sambo nickar åt mitt håll för att visa att det är till mig han ska vända sig till, för det är jag som ska betala lunchen. Jag betalar men det blir inge dricks. Att han inte fattar att det är 2017 och män inte längre är förmyndare åt kvinnor och att kvinnor också idag tjänar pengar och kan betala för saker både förbluffar och irriterar mig.

Kanske kan man argumentera att det inte är hans fel att han behandlar kvinnor och män olika – att han är en produkt av sin tid och borde få dricks för sin servering ändå. Men det förstörde upplevelsen för mig och jag får väl se det som en typ av negativ betingning. Kunde Ivan Pavlov genom betingning lära sina hundar att förstå att när han ringde i klockan så skulle de snart få mat kan väl jag göra ett försök att genom betingning lära en medelålders spanjor att den som ber om notan också betalar, även om det är en kvinna.

Det var som att resa tillbaka i tiden när vi var i Spanien på semester. Varje gång vi var ut och åt eller talade med personal på hotellet så vände de sig till min sambo (som är man) och pratade i huvudsak till honom. Det var också givet att det var han som skulle betala.

Efter ett par dagar så började jag sluta förvånas över beteendet och accepterade att så här är det. Jag började också förvänta mig att det skulle vara så. De menar ju inget illa. De är inte onda människor utan bara ett resultat av sin miljö de vuxit upp i.

Men dessa tankar gick snabbt över. För jag kände sedan nej, det här är sexism. När de bemöter mig och min partner så ser de inte två personer. De ser en man och en kvinna och baserat på de så tillskriver de oss olika egenskaper och roller som i sin tur leder till olika bemötande. Och jag blev arg över att jag började förvänta mig att så här är det. För det är en farlig väg att gå.

Det här inlägget handlar inte om min semester i Spanien utan såklart om något mycket större. Det handlar om när man känner att man blir behandlad annorlunda och vänjer sig vid det. När man får konstiga frågor under intervjuer (som en av Economistas grundare, Anna Svahn, uppger att hon kan få), när man säger något på ett möte som inte uppmärksammas med sedan tas upp av en man och det får uppmärksamhet, när man blir avbruten när man pratar, aldrig får en syl i vädret eller aldrig blir tillfrågad. När ansvarsuppgifter ska delas ut och man blir tilldelad något sist. Men blir frågad först när det har med administration eller hushållssysslor att göra. Och att man vänjer sig vid det. När man börjar tänka, ”Ja, så här är det ibland.”

Det handlar inte bara om små detaljer som att bli avbruten när man pratar under ett möte. Det handlar om att vi behandlar människor olika utan anledning p.g.a deras kön och att vi tillslut vänjer oss vid det. Kanske ser vi det även som en engångsföreteelse och missar att det är ett strukturellt beteende.

Att kvinnor har lägre löner än män leder tillslut till att kvinnor förväntar sig lägre lön än män. Detta är såklart inte enda orsaken till att kvinnor har lägre lön. Fastän kvinnor anger lägre lönekrav när de förhandlar får de mer ofta än män ett motbud som är lägre än deras krav. Så män anger högre lönekrav och får inte lika ofta ett motbud som är lägre, fastän de anger en högre summa. Jag skriver mer om detta i min kommande bok ”Hjärnkoll på pengarna – få råd med dina drömmar” som kommer ut 20 sep.

Kvinnor har idag t.ex. 6 procent lägre lön än män, en skillnad som inte går att förklara varför den existerar (som t.ex. genom utbildningsnivå, deltidsarbete, yrkesval etc.). Detta skapas inte medvetet. Ingen tänker nu ska jag se till att kvinnorna på företaget har lägre lön än männen. Allt detta sker omedvetet och av alla typer av människor – kvinnor som män. Det finns ingen att skylla på och det finns ingen syndabock. Det finns heller inget svar ”så här löser vi sexism”. Men det finns en viktig sak att komma ihåg och det är att aldrig vänja sig och tänka ”ja, så här är det ibland". Och att det inte spelar så stor roll. För det spelar visst roll.

Forskning från University of Pittsburgh visar att kvinnor mer ofta blir tillfrågade på jobbet att göra uppgifter som inte är av befordrande karaktär (de får frågan mer ofta oavsett om chefen är man eller kvinna). Detta kan tyckas som en liten bagatell men är ett exempel på hur vi tydligen ser olika på män och kvinnors roller och värderar deras tid på jobbet olika. Och i längden kan detta bli en faktor som påverkar karriären.

Det är lätt att tänka ”jaja, jag tar på mig att fixa julfesten” (fast du inte vill). Men om du tänker på det en gång till; är det inte konstigt att du kanske fick frågan bara för att du är kvinna? När man tänker på det från det perspektivet blir det helt absurt. Att inte den där spanjoren fattade att jag skulle betala, när jag bad om notan och när jag har plånboken framme på min sida av bordet… bara för att jag är kvinna? Att föreställningar om kön ibland är så stark att det går före information vi får från vår omgivning är jättemärkligt, och vi får aldrig vänja oss vid det.

Mitt bästa råd jag kan ge är att vara medveten om att sexism existerar, vara påläst om ämnet, och att uppmärksamma när du ser det eller själv drabbas av det.

Rekommenderad läsning:

http://www.kollega.se/man-overskattas-och-far-hogre-lon

http://kvalitetsmagasinet.se/protokollskrivande-hammar-kvinnors-karriar/

https://www.va.se/nyheter/2016/09/05/kvinnor-forvantar-sig-mindre-i-lon/

Den 20 sep släpper jag min bok!

Den 20 september släpps den här pärlan :)

Vart kan jag köpa boken?

Den kommer bland annat säljas på Bokus och Adlibris.

 

Instagram: Elin.Helander

Twitter: ElinHelander

Prata pengar med din partner - Gästbloggar hos Aktietjejerna

När vi dejtar, och i början av ett förhållande, försöker vi lära känna den andra personen så mycket som möjligt. Vi pratar om vad vi har för intressen, vi frågar saker om dennes familj och vi diskuterar kanske olika samhällsfrågor, allt för att se om vi kan tänka oss att leva tillsammans med den här personen eller inte. Vi undersöker helt enkelt hur väl vi passar ihop.

Något vi sällan frågar om är hur personens privatekonomiska situation ser ut, vad hen har för inställning till pengar eller har för pengavanor. Det skulle förmodligen te sig märkligt med dagens sociala normer att ta upp sådana frågor på en dejt.

Man behöver inte snacka privatekonomi på första dejten, men när vi inlett ett förhållande med någon är det bra att börja prata om det - det är viktigt att vi pratar pengar med den vi vill spendera resten av våra liv tillsammans med. I dag gästbloggar jag hos Aktietjejerna och berättar hur du pratar pengar med din partner och hur man kan tänka när man slår ihop sin ekonomi med någon.

Trevlig måndag!

Instagram: Elin.Helander

Twitter: ElinHelander

Radiointervju

Idag var jag och träffade Helena von Zweigbergk och spelade in ett avsnitt av Oförnuft och känsla (ett av mina favoritprogram!). Vi pratade om varför vissa är bra på att hantera pengar medan andra är dåliga. Och vad menar vi ens med att vara bra på att hantera pengar? Vi pratade om pengar och skam. Om drömmar och mål och att pengar inte alls är viktigt, utan det vi kan göra för dem. Om hjärnan, belöningar och varför vi så lätt spenderar de där pengarna vi hade tänk spara. Jag hade kunnat vara kvar hela dagen för att prata mer om detta. Avsnittet sänds senare i sommar på P1!

Banker börja prata hjärnan och pengar

Jag är inte ekonom i grunden. Min bakgrund är kognitionsvetenskap och psykologi. Detta gör att jag kan se saker från ett annat perspektiv, tror jag. Jag blev förvånad när jag kom in i finansbranschen över hur insnöad man var på ekonomi (att prata om ekonomiska termer), och hur lite man pratade om själva människan. Alltså hon man ska hjälpa att spara pengar.

Det saknas kunskap inom finansbranschen om hur de man arbetar med fungerar. Att vara privatekonomi och hjälpa folk med deras ekonomi men inte veta hur människor fungerar och fattar beslut blir lite som att vara läkare men inte veta hur människokroppen fungerar. En läkare måsta ha koll på både mediciner och människokroppen, precis som de inom finans måste ha koll på finansiella produkter OCH hur människan tar ekonomiska beslut (beteendeekonomi).

Ekonomiska beslut fattas i hjärnan, därför måste vi förstå hur den fungerar. Hjärnan är ett fascinerande och minst sagt avancerat organ. Men den är inte utvecklad för att hantera pengar. Den är utvecklad för att se till att vi överlever, att vi får i oss tillräckligt med energi, att vi sover tillräckligt och att vi undviker faror. Den är inte designad för att pensionsspara. Pensionsspara handlar om att tänka på och planera för något som händer om 40 år. Vår hjärna är skapt för att lösa problem här och nu. 

Jag såg en annons av Nordea igår på Dagens nyheter där de har börjat skifta fokus från att prata mycket fakta till att börja prata om hjärnan och de känslomässiga aspekterna runt sparande. Det är kul att se att det jag pratar om börja få spridning och att andra plockar upp det i sin kommunikation. 

 

Trevlig tisdag!

Elin

Semester och framtidsfällan

Sommaren närmar sig med stormsteg!

Var femte svensk lånar till sin sommarsemester och en av fyra kommer troligtvis inte spara till en sommarsemester i år visar en undersökning mina kollegor och jag har gjort på Dreams. Svenska dagbladet skriver om den idag. Vi ser också att det är vanligare bland de med lägre inkomster att handla sin semester på kredit. Att handla på kredit är ju nödvändigtvis inte dåligt. Man kan samla poäng till sin fördel och ibland behöver man boka saker i ett tidigt skede.

Men jag tror inte att det är hela sanningen. 

Vår psykologi spelar också roll här. Det finns något som jag kallar för 'Framtidsfällan'. Framtidsfällan betyder att vår hjärna har svårigheter att planera för framtiden. Den överskattar våra framtida förmågor och den underskattar framtida problem. Det betyder att vi tenderar att överskatta vår framtida sparförmåga. Vi tenderar också att underskatta framtida kostnader. 'Det händer så mycket kul nu. I höst kommer jag bara ta det lugnt och då kommer jag kunna spara mer pengar'. 

Försök hitta en balans där du tar beslut som är bra för dig här och nu, men som också är bra för ditt framtida jag. Det man kan göra när vi har dessa tankar är att påminna sig själv om Framtidsfällan. När hösten kommer dyker nya roliga saker upp vi vill lägga pengar på. Ge ditt framtida jag schyssta förutsättningen. Detta uppnås enkelt genom många bäckar små, ett litet sparande som rullar på hela tiden.

Nu när sommaren börjar närma sig kan det kännas orimligt att tänka på vintern. Men att ägna en liten tanke åt vad du kanske vill göra i vinter och sätt upp ett sparande till det nu, är att kratta för ditt framtida jag. Tänk vad glad du kommer bli när du planerar en vinterresa någonstans och redan har pengarna där på kontot. 

Det är idag 213 dagar kvar till julafton. Lägger vi undan 25 kr om dagen fram tills dess har vi fått ihop 5325 lagom till jul. Nice juh! Jag har därför startat en ny dröm idag för detta i Dreams. Drömmen är öppen och häng gärna på och spara tillsammans med mig! Pengarna du sparar ligger säkert på ditt konto och du kan bara ta ut dina egna pengar. Men vi kan följa varandras sparresa tillsammans :).

Gå med i drömmen här.
 


/Elin
 

Allt samlat på ett ställe

Efter att ha bloggat på flera olika ställen har jag nu samlat allt material på ett ställe. Här. Jag har tidigare inlägg på nordnetbloggen och jag skrivet också ibland på getdreams.com. Men här finns nu alla mina inlägg samlade och jag kommer börja uppdatera mer ofta nu när jag är klar med bokmanuset 'Hjärnkoll på pengarna'. Boken kommer ut i sep och det har varit ett drömjobb att få skriva den! Det känns både naturligt och lite overkligt på samma gång att jag har en bok som kommer ut i höst. Kommer bli kul att få hålla boken i handen snart! Vi håller idagarna på och bestämma bokomslag.

Vi ses!

Elin

DI-bank event

Idag gästade jag en paneldebatt på Dagens Industris bank-event på Grand. Diskussionen handlade om digitalisering och framtidens kundrelationer. Dreams är ett av få företag i Sverige som har en CXO (Chief Experience Officer), alltså en person som ansvarar för upplevelsen. Detta kommer vi se mer av i framtiden och detta kommer bli allt viktigare.

För att skapa bra upplevelser för kunden måste vi först och främst förstå henne - vad är hennes drivkrafter och hur ser hennes beteenden ut. Lättare sagt än gjort. 

Föreläsning i Västerås

I dag var jag i Västerås och föreläste på BUS-dagarna, en konferens som anordnas för Sveriges alla budget- och skuldrådgivare. Dagen inleddes med en föreläsning av finansmarknadsminister Per Bolund som berättade om Regeringens arbete för att främja en balanserad och hälsosam privatekonomi. Som exempel på vad som händer i branschen angav han nya digitala tjänster som gör det enkelt och kul att spara. 

På eftermiddagen var det min tur att föreläsa om sparpsykologi. Varför vi har så svårt att ta bra ekonomiska beslut (fast vi så gärna vill) och vad man kan göra för att "nudga" sig själv till att ta mer hälsosamma privatekonomiska beslut. Allt handlar om att förstå hur vår hjärna fungerar och vad vi kan göra för att samarbeta med dem. Ofta är det den som sätter käppar i hjulen och får oss att agera impulsivt och tänka kortsiktigt istället för vad som blir bra på lång sikt

Löneförhandla som ett proffs

En bra ekonomi innebär kontroll, frihet och frånvaro från oro. Det innebär även mer pengar över till att göra det man vill. Men hur gör man för att få till en bra ekonomi? Att se över hur mycket du får in varje månad ger en stor effekt på din privatekonomi och ger positiva konsekvenser för hela ditt liv! Låt oss därför ta en titt på det här med lön och vad du kan göra för att bli en grym löneförhandlare. För det går faktiskt.

Att löneförhandla uppfattas av många som obehagligt och något man kanske drar sig från att göra. ”Vad spelar några hundra kronor mer i månaden för roll?” Men att förhandla om din lön spelar inte bara roll för din lön här och nu utan också vad du kommer ha för lön resten av ditt liv. Den spelar också roll för vad du kommer att få i pension senare i livet. Den påverkar alltså hela ditt liv.

I dag har kvinnor i snitt 2 miljoner mindre i inkomst under sin livstid – det är mycket pengar. I mitt förra inlägg skrev jag om den lönediskriminering som fortfarande råder i Sverige. Kvinnor får idag lägre lön bara för att de är kvinnor. De får också lägre löner och pensioner för att de stannar mer hemma med barnen och för att kvinnodominerade yrken har lägre löner. 

Men det finns saker du själv kan göra för att ge dig själv goda ekonomiska förutsättningar. En sak är att löneförhandla. För kvinnor som löneförhandlar får mer i lön än kvinnor som inte gör det.

Svårt att prata om oss själva
En anledning till att vi drar oss för att löneförhandla kan vara att vi känner en osäkerhet inför hur vi ska gå tillväga och det kan också bero på att vi tycker det är svårt att prata om oss själva. Men att undvika detta bara för att det känns läskigt betyder att vi tillåter oss själva ha ett beteende som kostar oss otroligt stora summor pengar under en livstid. Låt oss därför göra dig till en bekväm löneförhandlare, för att vara en bra löneförhandlare är något du kommer ha nytta av hela livet.

Åtta steg till en bra löneförhandlare

1.    Få koll
Se till att du är påläst inför förhandlingen. Kolla upp hur lönestatistiken ser ut för din tjänst. Facket kan hjälpa dig med detta eller så kan du kolla på statistiska centralbyråns webbplats, eller prata med dina kollegor. 

2.    Tänk igenom argumenten
Ett lönesamtal handlar om varför du ska ha en viss lön. Även fast din chef vet vad du gör så har hen inte koll på alla detaljer och det är lätt att glömma bort saker, så påminn hen om vad som ingår i ditt arbete. Beskriv vad du gör på jobbet idag och hur din tjänst och ditt ansvar har utvecklats sedan ni sist pratade lön. Kommer folk till dig för att be om hjälp eller råd inför vissa uppgifter? Har du börjat ta ett större ansvar för något, eller har du initierat egna projekt eller initiativ på företaget? Skriv ned dina argument. Du kan ta med dig lappen till mötet som stöd. 

3.    Se ditt eget värde
Det kan vara svårt att se sitt eget värde. Skriv därför ned allt du gör och försök tänka på vad du skulle råda en kompis eller kollega att göra om det var hen som var i din situation. Det gör det enklare att tänka bort ”inte ska väl jag…”.

4.    Ta i så du skäms
Forskning visar att män begär högre lön än kvinnor. Lägg ditt bud på en lönenivå som känns lite för hög och tänk att hade du varit man hade du förmodligen sagt detta.

5.    Känn dig inte besvärlig
Känn dig inte besvärlig eller girig för att du förhandlar. Företaget tjänar på att ha dig där, så du ska också tjäna på att vara där. 

6.    Du behöver inte ta första motbudet
Du behöver inte acceptera det första motbudet du får utan kan svara med ett nytt bud eller be om att få återkomma för du vill tänka på saken. Det är lätt hänt att man svarar för snabbt och inte ger sig själv tid att fundera och känna om det känns bra. Forskning visar också att kvinnor tyvärr får lägre motbud än män när de förhandlar. Så ge dig inte i första taget.

7.    Förhandla om andra förmåner
Om de inte kan ge dig det du begär. Tänk på att du också kan förhandla om andra förmåner som till exempel friskvård och semesterdagar.

8.    Sätt upp en plan
Får du inte det du vill ha, fråga vad som krävs för att du ska få det och sätt tillsammans upp en plan hur du ska nå dit under året. Är du missnöjd är det kanske dags att kolla efter ett annat jobb som kan ge dig det du vill ha. 

Har du några löneförhandlingstips vi glömt, strategier som alltid funkar eller ett mantra du upprepar för att få självförtroendet att blossa? Berätta i kommentarerna! 

Internationella kvinnodagen

I dag är det internationella kvinnodagen. Dagen har till syfte att uppmärksamma kvinnors situation och ojämställdhet. Sverige är ett relativt jämställt land men än idag så råder det en skillnad mellan könen vilken leder till olika förutsättningar för att skaffa sig en bra ekonomi. 

Det finns till exempel en skillnad i hur vi delar upp det ekonomiska ansvaret i relation, vad vi får i lön och vad vi får i pension, och ekonomiskt självförtroende. Grunden till en bra ekonomi kan delas in i tre delar; vad du får in varje månad, hur pengarna hanteras, och vart pengarna tar vägen.  

Låt oss ta en titt på pengarna som kommer in. De flesta av oss har en lön som trillar in på vårt konto varje månad. Vad är det som avgör vad du får i lön? 

En massa faktorer spelar in såsom utbildning, vilken bransch du arbetar inom och hur många års erfarenhet du har. Men också ditt kön. Jo, det är faktiskt sant. Är du man får du lite mer betalt. Helt sjukt, men så är det tyvärr. Låt mig presentera lite statistik för er.

Kvinnor har 87% i lön av vad män tjänar. En av orsakerna till skillnaden är att kvinnodominerade yrken har lägre lönenivåer än de mansdominerade. Men det hjälper dock inte att som kvinna välja ett mansdominerat yrke för att få en rättvis lön. Kvinnor har nämligen 6% lägre lön än män, en löneskillnad som inte går att förklara med faktorer som deltidsarbete, utbildning eller val av yrke.

En stor svensk forskningsstudie som följde universitetsstudenter till deras första jobb visar att kvinnor får lägre lön än män trots att de löneförhandlar. Det uppstår alltså en löneskillnad så fort kvinnor och män kommer ut i arbetslivet och får sitt första jobb. Sverige har fortfarande strukturer som ger kvinnor mindre i lön än män för samma arbete. 

LO släppte förra veckan sin Jämställdhetsbarometer vilken visar att kvinnor tjänar 5000-9000kr mindre i månaden på grund av deltidsarbete (vissa arbetar deltid frivilligt andra ofrivilligt för de inte får en heltidstjänst). 

På den positiva sidan så ser man att kvinnor idag löneförhandlar mer ofta. Lönespridningen ökar också för kvinnor vilket betyder att vi får fler kvinnor med höga löner. Kvinnor som löneförhandlar får mer i lön än kvinnor som inte förhandlar. Det är alltså bra att förhandla men det kan vara lättare sagt än gjort. Därför kommer jag i nästa del gå igenom steg för steg vad du kan göra för att bli en grym löneförhandlare!
 

/Elin

Nå dina pengamål - samarbeta med din hjärna

Det är kul med nyårslöften tycker jag. Men tyvärr så är det ju inte så vanligt att de hålls. Studier visar att 50% av oss avbryter våra nyårslöften redan under första veckan, enligt psykologen Liria Ortiz.

Redan efter första veckan?

Jag har bestämt mig för att detta år inte ska bli ett år då folk bryter sina löften utan 2017 ska vara året då du faktiskt når dina mål. För det är fullt möjligt! Problemet ligger i att vi sätter upp mål på fel sätt, och kanske till och med av fel anledningar.

Men det finns metoder att ta till för att drastiskt öka dina möjligheter att nå dem och jag kommer gå igenom dem här.

Genom att förstå hur vår hjärna funkar kan vi ta till bättre strategier för att samarbeta med den – detta ökar chanserna för att lyckas med det vi vill. Låt 2017 bli året då du når dina pengamål!

Definiera ditt 2017

Vi tar det från början. Vad är det du vill göra och varför vill du göra det? Det är viktigt att ditt mål är väldefinierat. Det ska vara så tydligt att det fungerar som en GPS för hjärnan så du alltid vet vilken riktning du ska ta inför ett beslut du står inför – tar det här mig närmare eller längre ifrån mitt mål? Jag kommer strax gå igenom hur du definierar ditt mål på rätt sätt. Men först ska vi prata om drömmar.

Det är viktigt att ha drömmar för de ger oss riktning och de ger oss motivation. Att spara pengar handlar om att ditt nuvarande jag avstår konsumtion för att lägga undan pengar till ditt framtida jag. Att ta bra ekonomiska beslut handlar alltså om att finna en balans mellan vad som både blir bra för dig här och nu, men som också blir bra för dig i framtiden. Men det kan vara svårt att finna den här balansen för det är ditt nuvarande jag som har all makt. Samtidigt som ditt framtida jag har ingenting att säga till om.

Kanske låter det konstigt när jag pratar om olika jag, men det jag menar med är att vi har olika behov vid olika tidpunkter. Ibland så till den grad att det nästan kan kännas som två olika individer. Jag själv är en kvällsmänniska som älskar att vara uppe sent. Men sen när jag vaknar nästa morgon och är ruskigt trött blir jag arg på mig själv att jag tillät mig att vara uppe så sent. Jag brukar också lova mig själv att aldrig göra om misstaget igen. Men sen sitter jag där igen nästa kväll, uppe och njuter av lugnet och går och lägger mig alldeles för sent. Det som händer är att kvälls-Elin har andra behov än morgon-Elin och hon struntar fullständigt i morgon-Elins behov och tar beslut som känns bra för mig just där och då.

Samma sak händer med pengar. Vi vill ofta spara mer pengar. Men sen tar vi beslut i vardagen som gynnar oss här och nu och som inte gynnar vårt sparande. I forskarvärlden kallas detta för present bias. Det betyder att vi föredrar belöningar här och nu över belöningar i framtiden, även om belöningen skulle blivit större om vi väntat. Men vi har helt enkelt dåligt tålamod att vänta.

Och nu kommer vi in på varför drömmar är så viktiga. Drömmar är det som kopplar ihop ditt framtida jag med ditt nuvarande jag. Precis som vi har minnen om det som varit, är drömmar minnen om framtiden - de är minnesbilder om hur vi vill att något ska bli. Genom att skapa dessa minnesbilder får vi mer empati och förståelse för vårt framtida jag och det gör det även lättare att lägga undan pengar till framtiden.

Det är till exempel enklare att spara till en resa om ni redan har bestämt vart ni ska åka, vilket hotell ni ska bo på, och om du kan föreställa dig själv liggandes där i solstolen med en bok i handen. När du kan se ditt framtida jag göra det du sparar till – och kanske till och med känna hur det kommer att kännas – är det lättare att göra avkall på saker här och nu för att få pengar över att spara. Ju tydligare din dröm är desto lättare blir det.

Ytterligare en sak som många glömmer är att fundera på varför vi har de drömmar vi har. Vad är det med drömmen som är så viktigt för dig? Att veta varför det är viktigt för dig hjälper dig att hålla motivationen uppe. Det kan också hjälpa oss att upptäcka falska drömmar. Falska drömmar är något du tror du vill göra eller spara till, men som kanske egentligen inte är så viktigt för oss när vi tänker efter.

Hjärnan måste förstå vad som behöver göras

En dröm är vad du vill göra medan ett mål också innehåller en plan på hur du ska nå dit. Vi ska nu ta din dröm och göra om den till ett mål. Men målet måste beskrivas på rätt sätt för att din hjärna ska fatta vad den behöver göra för att nå det. Det räcker nämligen inte med att bestämma sig för vad man vill uppnå. Du behöver också tänka ut hur du ska nå dit.

För att formulera din dröm till ett mål behöver du besvara följande tre frågor; vad, när, hur?

Vad är det du behöver, till exempel hur mycket pengar behöver du? När behöver du ha sparat ihop pengarna, och hur ska du spara ihop dem. Vill du ändra på din ekonomi behöver du ändra på dina beteenden. Kanske bestämmer du dig för att sluta med ute-luncher och att ta med lunchlåda till jobbet. Vad innebär det i din vardag? Kanske innebär det att du lagar stor-kok varje söndag. Och vad innebär det? Kanske att du behöver säga nej när din vän vill att du hänger med på annat (eller bjud hem henne till att laga mat ist).

En vanlig anledning till att så många misslyckas med sina löften är att vi inte har tänkt på det här med hur vi ska nå vårt mål. Vill du spara 15 000 SEK till midsommar är nyårslöftet egentligen kanske att du ska laga stor-kok varje söndag, be en vän klippa dig istället för att gå till frissan osv. Att spara ihop 15 000 SEK är resultatet och bara genom att bestämma vad du vill ha för resultat tar dig ingenstans. Att bestämma att du ska åka Vasaloppet gör inte automatiskt att klara av det, utan det är förberedelserna och vägen dit som blir det viktiga att planera. Sätt också upp delmål på vägen och kom ihåg att vara snäll mot dig själv under resans gång genom att belöna dig själv när du har uppnått dem.

Här skriver jag mer om vad, när, hur-metoden

När vardagen sen kommer kan vi distraheras från vårt mål. Då är det viktigt att vi påminner oss själva om drömmen. Ha bilder på den uppsatta så du ser den varje dag, eller lägg upp en bild som bakgrundsbild på datorn. Att påminna dig själv emellanåt hjälper dig nämligen att hålla dig borta från present bias, som betyder att vi tar beslut baserade på att vi vill ha belöningar så snart som möjligt.

Vilka hinder ser du?

Vi kommer också att frestas av andra saker under resans gång. Vänner kommer fråga om vi vill hänga med på roliga saker som kostar pengar som vi egentligen hade tänkt att spara. Här kommer mitt sista tips för vad du bör göra om du vill lyckas med ditt mål.

Ägna några minuter åt att fundera vilka hinder du ser på vägen. Det kan vara att du kommer vilja göra annat än att stå och laga mat på söndagar till exempel. Vad kan du göra för att överkomma detta hinder? Kan du kanske berätta om ditt mål för dina vänner att från och med nu är söndagseftermiddagarna vigda åt matlagning för dig. Eller kan du kanske bjuda hem dem till dig och att ni lagar mat och gör matlådor varje söndag tillsammans? Genom att tänka ut vilka hinder du ser på vägen har du förberett dig på det som troligen skulle dyka upp och försvåra eller förstöra din resa mot målet.

Sammanfattningsvis

Jag har nu gått igenom de vanligaste hindren till att vi inte når våra mål och vad du kan göra för att överkomma dem. Det handlar i grund och botten om att förstå hur din hjärna fungerar och hur du sätter upp strategier som hjälper den att ta beslut och agera i riktning som tar dig mot målet.

Börja med att fundera på varför du har det här målet och vad det betyder för dig. Att vara medveten om detta hjälper dig att prioritera målet när vardagen distraherar. Ha drömmar, för de kopplar ihop ditt nuvarande jag med ditt framtida jag och det hjälper dig att ta beslut som är bra både för dig här och nu men också för dig i framtiden. Vår hjärna tenderar annars att ta beslut som är bra för oss här och nu och glömmer bort vad det ger för konsekvenser senare.

När du definierar målet, se till att det besvarar frågorna vad är det du vill uppnå, när ska du ha uppnått det, och hur ska nu uppnå det. Den sista delen är jätteviktig. Vi glömmer ofta bort hur vi har tänkt att nå vårt mål och vad det innebär för oss i vardagen. Planen på hur du ska nå den bör också vara så specifikt att du kan skriva in det i din kalender, till exempel laga matlådor på söndag, gå till posten på måndag.

Lycka till med dina drömmar!

I Feminvests senaste poddavsnitt gästar jag och berätta mer om hjärnan och sparande och hur du kommer igång, tillsammans med kloka Eva och Annou.

Här är en checklista att arbeta efter när du sätter upp vad du vill göra 2017. Totalt kanske det tar 20 min att besvara punkterna. Och kom ihåg att 20 min kan vara det som skiljer ett lyckat nyårslöfte från ett misslyckat. 

Checklista:

-Vad drömmer du om 2017
-Varför är detta viktig för dig
-Se till att du blir påmind om din dröm varje dag, t.ex. genom en bild
-Hur mycket behöver du för att nå drömmen
-När behöver du det
-Hur ska du få det
-Vad behöver du ändra i din vardag
-Vilka hinder ser du på vägen
-Hur kan du överkomma dessa
-Sätt upp delmål och belöna dig själv på vägen

/Elin Helander

Twitter: @ElinHelander och Instagram elin.helander

Så här sparar jag

Jag har i tidigare inlägg skrivit om hur man sätter upp sparmål och olika tankefällor som kostar oss pengar. I detta inlägg delar jag med mig om hur jag själv sparar och tänker kring sparande.

Mitt sparande

  • Så fort lönen kommer in på mitt konto dras ett maskineri av autogiron igång och pengarna dras direkt från lönen till sparkonto och fond- och aktiedepåer. Jag månadsspar 40-50% av min nettoinkomst. Längre ned in inlägget berättar jag om saker jag gör för att hålla den spar-kvoten.
  • Jag och min sambo bor i en bostadsrätt och vi amorterar i dagsläget inte på våra banklån. Vi amorterade tidigare men tycker nu att räntan och belåningsgraden är så pass låg (ca 50 % av bostadens värde) att det är bättre lägga pengarna på annat (aktier, fonder, buffert... inte skor å sånt :)).
  • Jag tycker att sparandet ska komma först, alltså vara något man gör i början av månaden och att man inte väntar till slutet av månaden och spar den summa som finns kvar. Att pengarna dras på en gång är en framgångsnyckel för mig.
  • Vi gör inte aktivt ränteavdrag utan får tillbaka det på skatten i juni. Dessa pengar använder vi sedan till semesterresa under sommaren.
  • Jag och min sambo sparar 1500kr tillsammans varje månad som vi för över till ett hushållskonto. Dessa används för möbler, inredning, oväntade utgifter eller som resekassa vid en eventuell resa. Utöver detta sparande tillsammans och att vi har ett matkort ihop delar vi inte ekonomi. Vi delar på kostnaderna, men inte på övrigt sparande. Jag kommer skriva ett inlägg om hur vi tänker här senare.
  • För en del av summan jag sparar köper jag aktier varje månad. Min aktie-portfölj går nu att följa på Shareville under mitt namn. Jag har precis gjort en del omjusteringar i portföljen och tar nu mer risk än förut. Jag kommer göra fler justeringar, men just nu direkt efter valet ligger jag lågt och kommer inte att göra någonting.

Att hålla nere utgifter:

  • Cyklar tills snön kommer (spar 790kr i månaden)
  • Delar spotify-konto med min sambo (även små bäckar räknas)
  • Jag har alltid en ganska liten summa med pengar på mitt betalkort. Har jag mer, vet jag att spenderarbyxorna lätt åker fram och jag impulsköper grejer jag inte behöver men som min hjärna hittar på att jag behöver när jag ser dem.
  • Om jag handlar gör jag det ofta på second hand och auktioner (ofta online). På så vis har jag har gjort flera kap. T.ex. hittade jag en kristallkrona (ofta är lampor ej testade så du vet ej om de funkar eller ej), och där ljuskällorna var böjda. Jag chansade och slog till och för knappt 900 kr blev den min. Och den funkade finfint och ljuskällorna var bara att böja tillbaka. Jag säljer ibland vidare möblerna när jag tröttnat på dem, och det händer att jag säljer för ett högre pris än vad jag köpte dem för. Jag säljer de aldrig för ett lägre pris.
  • Köper smycken på pantbanksauktioner (hett tips!). Ligger Pantbankskontoret i samma stad kan du åka dit och få prova smyckena (t.ex. ringstorlekar). Auktionerna sköter jag online.
  • Jag har alltid med mig lunchlåda till jobbet. Laga en batch lasagne, köttfärssås eller ungspannkaka och du klarar dig ett par dagar. Kolla in Portionen under tian för matlistor och billiga rätter ihopsatta av dietisten Hanna.
  • Vi köpte bostad i stället för att hyra i andra hand i Sthlm. Tyvärr sparar det oss 50% i boendekostnader nu med den låga räntan. Jag säger tyvärr för att det är synd hur mycket det kostar att hyra i andra hand.
  • Vi förhandlar om våra bolåneräntor.
  • Jag går sällan till frisören. Finns det något tråkigare frisörutgift? Hela min frisyr är baserad på att jag ska ha så låga frisörkostander som möjligt. True story :). Långt hår, ingen lugg. Frisyren sköter praktiskt taget sig själv. Riktigt najs. ;)
  • Jag har kommit till insikt att det bästa för mig är att hålla mig borta från affärer. Jag besöker dem endast om jag har behov av att handla något. Att strosa runt i klädaffärer kostar mig onödiga pengar för jag hittar alltid nåt jag helt plötsligt "vill ha".

Såhär resonerar jag kring mitt sparande

Som jag skrev tidigare är en framgångsnyckel för mig att direkt placera pengarna där jag vill ha dem (sparkonton, fonder, aktier). Jag försöker aktivt skapa en känsla av att jag har det lite "knapert". Detta funkar för mig. Annars glider tankarna genast iväg på massa hitte-på-anledningar till att konsumera. Jag kan t.ex. få för mig att jag skulle bli en lyckligare människa om jag köpte ett till armbandsur och helt plötsligt tror jag att jag har behov av en ny klocka. Någon som känner igen sig?

Jag försöker att inte besluta att köpa något utifrån vad det kostar. T.ex. att köpa något för att det "är ju så billigt". Detta resulterar bara till att jag köper saker jag egentligen inte vill ha eller behöver. Jag försöker alltså undvika ett "passa på beteende". Även om jag inhandlar en grej på 70% rea innebär det att jag har spenderat pengar jag inte hade tänkt spendera.

Jag tar bort utgifter som inte är viktiga för mig. Jag finner t.ex. ingen extra njutning att köpa lunch utan kan lika gärna ta med lunchlåda. Mitt intresse för hår, frisyrer m.m. är noll därför lägger jag heller inte pengar på det. Jag försöker med andra ord minimera onödiga utgifter som jag ändå inte uppskattar.

Jag tycker mycket om second hand och kan därför komma undan riktigt billigt ibland, med både kläder och möbler. Denna lampa hittade jag på en loppis på Österlen förra sommaren. Och gissa priset!

10kr!

Sen finns det saker som är viktiga för mig. T.ex. åker jag gärna på resor. Detta får mig att må bra (hur överlever man annars svensk vinter utan en mental skråma?). Och jag lägger pengar på andra aktiviteter. Jag är inte extravagant i dessa utgifter, men jag upplever att de tillför glädje och välmående i mitt liv så jag behåller dem gärna. Och att behålla dem motiverar mig att hålla nere andra utgifter. Jag försöker med andra ord att ha en medveten konsumtion.

Jag försöker också upprätthålla en sparnivå som fungerar långsiktigt. Jag ser ingen fördel med att tok-spara en period för att sedan komma till insikten"fan vad trist, jag har ju inte får att göra något kul alls", och sedan ge upp. Detta är ett vanligt nybörjarmisstag. Lägg upp en plan som kommer funka att hålla sig till långsiktigt. En liten beteendeförändring som leder till ett litet sparande ger stor effekt på lång sikt. Och mycket bättre effekt än en ambitiös sparplan som överges redan efter ett par veckor.

Sammanfattningsvis:

  • Jag ser till att jag aldrig har en känsla att jag har pengar över som borde sättas spätt på. Utan snarare tvärs om.
  • Jag minimerar utgifter jag inte finner viktiga. För att kunna behålla utgifter som tillför glädje i mitt liv, och samtidigt kunna fortsätta spara en hel del.
  • Ligger på en sparnivå som fungerar långsiktigt

Syfte med mitt sparande är att ta hand om mitt framtida jag

Pengastress är inte kul. Syfte med mitt sparande är att ta hand om mitt framtida jag och att inte behöva oroa mig för pengar. Jag skrev en debattartikel i Aftonbladet i somras om vad som kan hända om det går riktigt långt. Oro för pengar påverkar verkligen hela livet. Därför försöker jag hitta en spar-balans som både gör att jag kan ha kul nu, men som också tar hand om mitt framtida jag.

Att ha råd att leva ensam är också ett syfte med mitt sparande, med risk för att låta cynisk. Men ekonomi får aldrig vara ett motiv till att stanna i ett förhållande, eller på ett jobb. Och en tragisk bortgång får inte skapa en ekonomisk katastrof.

I nästa inlägg kommer jag förklara varför hjärnan har så svårt för att tänka långsiktigt och spara pengar, och ge tips på bra knep att ta till för att bli ett sparproffs!

Jag vill gärna höra hur du tänker kring sparande. Dela gärna med dig i kommentarsfältet nedan.

Vi ses!

Elin Helander

Du kan följa mig på Twitter och Instagram

Kvinnor som gillar aktier

I förra månaden skrev Henrik Rosvall, grundare av spar-appen Dreams och Eva Trouin, Sverigechef på Nordnet och jag en debattartikel om kvinnor och sparande i SVT Opinion. Ett ämne vi måste prata mer om!

En majoritet av Sveriges fattigpensionärer är kvinnor. Kvinnor känner en större osäkerhet kring sparande och tycker privatekonomi är mer tråkigt än vad män gör visar undersökningar. Framtidsfeministen redogör också i sitt senaste blogginlägg hur aktiesparandet är ojämnt mellan könen. Detta är alla faktorer som spelar in i att kvinnor har mindre pengar än män.

En anledning till att det ser ut såhär är hur ekonomi kommuniceras. Precis som präster förr i tiden predikade på latin har ekonomi-snubbar fått för sig att pengar måste pratas om med konstiga ord. Finansvärlden domineras också av män och de bygger tjänster för och pratar till män. Gäsp.

Därför är det riktigt jäkla kul att se hur Facebookgruppen Economista - kvinnor som gillar aktier har fått sådan enorm respons. Redan efter två dygn är gruppen uppe i 10 000 medlemmar! I gruppen är alla frågor om sparande och ekonomi välkomna. Folk delar med sig av erfarenheter, tips, stöttar varandra, och pratar pengar med vanliga ord.

Facebookgruppen är ett av flera exempel på förändringar som just nu håller på att ske inom ekonomi. Andra exempel är spar-appen Dreams som snackar ekonomi utan att använda komplicerade termer. Nordnets aktienätverk Shareville som gjort aktiesparandet socialt där man följer andra duktiga aktiesparare istället för experter. Mer och mer börjar vi prata ekonomi så att alla ska förstå utan tidigare kunskap och man har börjat bygga finansiella tjänster som ska vara lätta och roliga att använda.

Vi håller på att ta tillbaka privatekonomi från ekonomer som tycker om att snacka om det i komplicerade termer. De har lagt beslag på området, gjort det till sitt vilket har fått vanliga människor att känna att de inte hör hemma här. Och vad är egentligen komplicerade termer? Bara nya påhittade ord som används av en liten skara människor.

I detta avsnitt av Fondpodden berättar ekonomijournalisten Andreas Cervenka om vad pengar egentligen är och hur de skapas av bankerna själva. Han är ytterligare ett exempel på en person som jobbar med att göra ekonomi tillgängligt för alla.

Economista - kvinnor som gillar aktier är också en riktig jävla käftsmäll till alla som påstår att tjejer inte stöttar och backar varandra.

Jag vill också tipsa om Instagram-kontot Aktietjejerna, där du kan lära dig mer om aktiehandel. Bakom kontot ligger 4 hemliga och väldigt kunniga tjejer som delar med sig av sin kunskap.

Ingen ska någonsin få dig att känna dig dum eller inkompetent när det kommer till din ekonomi. I sådana fall ha de misslyckats, inte du. Nu kör vi!

Trevlig söndag!

Elin Helander